Sara Json Lindmark, författare på Luleå Science Park

LITA är ett branschrådsinitiativ av IT-branschrådet, och ett av syftena är att knyta den viktiga tidiga kontakten med våra fina studenter på LTU. Många som lämnar Luleå efter avslutad utbildning har under sina studieår inte knutit en enda kontakt med Luleås näringsliv, och detta är ett av många sätt att sträcka ut en hand till dem i ett tidigare skede än på examensdagen.

LITA genomförs denna hösten tisdagen den 17 oktober ute på STUK (Ljusgården), och i år är det hela 32 företag som deltar. På plats får alla deltagande företag en egen yta att disponera för sina studentmöten, och studenterna i sin tur bjuds på middag och chans att vinna fina priser utöver en gyllene möjlighet att möta några av Luleås mest spännande IT-företag. Ett mycket uppskattat event för både företag och studenter!

När
Tisdagen den 17 oktober
Kl:17.30 – ca 20.00

Var
Ljusgården, STUK

Anmäl dig enkelt HÄR via simplesignup
(https://simplesignup.se/event/209061-lita-student-17-oktober-2023)

Och du som känner en IT-student: dela gärna om de missat detta!

Den 26/2 kl 13-17 öppnar Folkuniversitetet sina nya lokaler i Luleå Science Park.

Har ni en innovation med affärsfokus och potential att bidra till omställningen till ett hållbart energisystem?

Nu kan ni söka finansiering för att utveckla ert affärskoncept från Energimyndigheten.

Just nu finns möjligheten för små och medelstora företag samt universitet, högskolor och forskningsinstitut att söka finansiellt stöd från Energimyndigheten för att utveckla sitt affärskoncept.

Innovationer som kan bidra till utvecklingen av vårt energisystem och som har ett tydligt affärsfokus kan få upp till 500 000 kronor i stöd

Snart står julen för dörren och en fin tradition sen flera år tillbaka är att 13 december har vi ett luciatåg på besök.

Kvinnokören Embla som består av studenter från Luleå tekniska universitet bjuder på finstämda julsånger och Diös bjuder på fika, kaffe och glögg.

Fikat finns uppdukat från kl.09.30 och kören framträder kl.10.00. Vi håller till i ljusgården.

Varmt välkommen till dig som har kontor på Luleå Science Park och till dig som student!

I maj 2024 är Sveriges Innovationsriksdag äntligen tillbaka! 💥
NU har du som early bird chansen att lägga vantarna på biljetterna till ett rabatterat pris!

🌱Årets tema: Grön Industrialisering – Framtidens Samhälle sätter fokus på den gröna industrialiseringen, hållbart företagande, innovation och entreprenörskap där norra Sverige nu går i spetsen för en världsunik samhällsomställning!

Frågeställningar vi kommer adressera: Hur kan vi alla kraftsamla? Vilka lärdomar kan vi dra av den pågående omställningen? Hur bygger vi framtidens hållbara samhällen och ekosystem för att möta utmaningarna i norra Sveriges gröna revolution?

Delta under Sveriges Innovationsriksdag, 13-15 maj 2024 och forma framtiden tillsammans med oss!

📅 Datum: 13-15 maj
📍 Plats: Boden och Luleå
🎟️ Info & Biljetter: https://lnkd.in/eyKN5cHi

Friday’s breakfast kicked off with a bang! Chana Svensson from Minddig provided an overview of the global developments in the green transition from a workforce perspective. We’ve all witnessed the various natural disasters occurring around the world, including floods here in Sweden. This makes it even more crucial for us in northern Sweden to recognize our potential to drive a genuine green transition. However, the responsibility doesn’t solely rest on industries; it’s everyone’s duty to find and attract the expertise needed to create sustainable goods, services, and communities.

Did you know that Silicon Valley comprises 38.7% of international employees? At Luleå Science Park, we boast 28 nationalities – a fact that fills us with pride. Yet, how can we further contribute to attracting international talent to our ecosystem? There’s a lot we can do, ranging from the substantial – like attracting top-tier expertise within the Rise network for significant EU projects like EDIHs in HPC, AI, etc. – to the small gestures, like offering a smile and a welcome to new faces, inviting them for a casual coffee.

Every action matters in our journey to shape a sustainable, green, and innovative northern Sweden.

Om Sveriges Innovationsriksdag

En mötesplats för regional, nationell och global innovation.
Sveriges Innovationsriksdag är den svenska branschorganisationen Swedish Incubators & Science Parks (SISP) årliga mötesarena. En händelse som samlar kärnan av Sveriges nationella och regionala profiler inom innovationsmiljöer, politik, näringsliv, akademi och samhälle. De som arbetar för att främja, stärka och utveckla innovation, näringsliv och politik baserat på aktuella samhällsutmaningar.

Sveriges Innovationsriksdag 2024 sätter tillsammans med Demo North Summit fokus på den gröna industriomställningen i norra Sverige genom två parallella mötesplatser. Sveriges Innovationsriksdag 13-15 maj och Demo North Summit 14-16 maj. För dig som besökare innebär det ökade möjligheter till kunskap och värdefulla nätverksmöjligheter då innovation möter affärsmöjligheter inom industri och energi, samhällsutveckling, och kompetensförsörjning.

Demo North Summit arrangeras av Invest in Norrbotten och är en internationell mötesplats där investerare och etablerare får möjlighet att träffa regionala aktörer och skapa förutsättningar för nya samarbeten och affärsmöjligheter.

Det är bra att regeringen vill underlätta för företag att rekrytera internationella talanger. Men attraktionskraft handlar om mer än att slipa ner byråkratiska hinder. För att på allvar konkurrera globalt behövs fokuserade insatser för att nå ut med en positiv bild av Sverige, skriver företrädare för näringslivet.
Varje år bidrar internationella studenter med runt 3,5 miljarder kronor till svensk ekonomi, enligt en rapport från Svenska Institutet 2022. De som stannar kvar fortsätter att generera hundratals miljoner varje år, i skatteintäkter och köpkraft. Det är också uppenbart att Sveriges viktiga tekniksektor inte kommer att klara sig i den globala konkurrensen utan påfyllning av högkvalificerad utländsk arbetskraft. Alla siffror pekar åt samma håll: den brist på kompetens som teknikföretag larmat om sedan 2012 kvarstår. Enligt färska siffror från Sveriges Ingenjörer uppger 13 av 16 stora ingenjörsarbetsgivare att de planerar att anställa lika många eller fler ingenjörer i år jämfört med förra året.

Därför är det välkommet att regeringen markerat att man vill minska byråkratiskt krångel som hindrar högkvalificerade internationella talanger från att matcha med svenska företag. Åtgärderna har länge efterfrågats av näringslivet, inte minst av de många företag som verkar internationellt.

Minskat krångel välkomnas också av talangerna själva. Ett exempel är Esteban, en ung mjukvaruingenjör från Colombia som nu bidrar med kunskap på hög nivå på ett stort svenskt ingenjörsföretag. Processen att flytta med familjen till Sverige har varit tidskrävande och kostsam. Men det var nära att Esteban inte ens fick upp ögonen för Sverige. Andra länder var aktuella, och när han approcherades av en svensk arbetsgivare var hans första instinkt att ignorera det: ”it was too far, too cold, too strange”. Först efter mycket research fick han kunskap om fördelarna med att leva och bo i Sverige: möjlighet till utbildning för barnen, ett välfungerande samhälle, inkluderande företagskultur – och att man inte måste kunna perfekt svenska direkt, vissa företag har till och med engelska som huvudspråk.

Estebans historia visar på en tydlig poäng: Sverigebilden är inte så känd och så positiv som vi kanske tror. I den hårdnande globala konkurrensen om högkvalificerad arbetskraft behöver vi bygga attraktion kring varumärket Sverige.

I en rapport från Linköping Science Park som driver det nationella programmet Switch to Sweden, framgår att det som i första hand hindrar arbetsgivare från att anställa internationellt är skillnaderna i språk och kultur. För internationella studenter är den största anledningen att lämna Sverige efter studierna att svenska företag inte är tillräckligt öppna för internationella medarbetare. De uppger också att språket utgör det största hindret för att bli hemmastadd Sverige. Mjuka värden som språk, kultur och socialt sammanhang är alltså viktiga för en framgångsrik strategi för internationell talangattraktion.

Vårt grannland Finland har förstått behovet av ett samlat grepp. Redan 2017 lanserades en strategi med målet att Finland ska bli ett internationellt attraktivt land att jobba och forska i, att bo i – och att investera i. Strategin omsätts i praktiken genom programmet Talent Boost, som bygger på samverkan mellan myndigheter, universitet och näringsliv, med tydliga tjänster som riktar sig till finska företag och till internationella studenter. Även i Estland har man förstått de mjuka värdenas avgörande betydelse för att få talanger att vilja stanna kvar, med programmet Re-Invent Yourself som underlättar för medföljande och familjer. Vi är övertygade om att fokuserade insatser likt dessa skulle få positiva effekter för Sveriges behov av högkvalificerad arbetskraft. Mycket finns ju redan på plats.

• För det första: Sverige har i grunden ett liberalt och öppet system för arbetskraftsinvandring. I många avseenden har Sverige en stark position och ligger på topp fem i flera internationella rankingar över länders förmåga att konkurrera om talanger. Svensk företagskultur är uppskattad, levnadsstandarden är hög med möjlighet till gratis utbildning av hög kvalitet. När nu byråkratiska processer blir mindre utdragna och kostsamma är flera av de praktiska förutsättningarna på plats.
• För det andra: Sverige är ett litet språkområde, vilket innebär en svårighet i sammanhanget. Men svenskarnas kunskaper i engelska är bland de bästa i EU och på många svenska teknikföretag är engelska redan huvudspråk. Detta behöver omvärlden få veta, och företag behöver fundera över vilka krav på kunskaper i svenska som verkligen är nödvändiga.

Och de mjuka men avgörande frågorna om språk, kultur och social tillhörighet går att åtgärda. Redan i dag gör många framgångsrika svenska teknikföretag insatser för att internationella medarbetare ska känna sig mer hemmastadda, med undervisning i svenska på arbetstid, sociala aktiviteter, hjälp med att hitta bostad och stöd för medföljande.

Vår uppmaning till politik och myndigheter: lär av Finland och Estland. Fokusera insatserna tillsammans med universitet och näringsliv. Ta fram en nationell strategi och en tydlig verktygslåda för att stimulera, motivera och underlätta internationell rekrytering. Vår uppmaning till näringslivet: se på dem som lyckas. Internationellt expansiva teknikföretag har förstått att tillgången till talanger utanför Sverige är en framgångsfaktor och en väsentlig konkurrensfördel.

Kompetensförsörjning är en ödesfråga för Sverige. Vi ser att vi redan har det mesta som behövs. Med fokus och en tydlig strategi kan vi skapa attraktionskraft i världsklass.

Lena Miranda, CEO, Linköping Science Park
Anna Broeders, program manager Switch to Sweden, Linköping Science Park
Richard Carstedt, regionråd Region Västerbotten
Richard Widén, regionutvecklingsdirektör Region Östergötland
Janus Brandin, regional utvecklingsdirektör Region Norrbotten
Therese Hansson Rosenqvist, VD, Sylog Väst
Jens Lundström, VD Arctic Business Incubator & ESA BIC Sweden
Lina Svensberg, Innovation Manager, Compare
Mats Jägstam, VD Science Park Skövde
Maria Olofsson, verksamhetsledare, Uminova innovation
Anna Mård, VD, Skellefteå Science City
Stefan Dinér, VD, Borås INK
Ulrika Malmqvist, VD Movexum
Matts Nyman, CEO Bizmaker
Catharina Sandberg, VD LEAD
Sara Json Lindmark, Verksamhetsledare Luleå Science Park
Angelica Ekholm, VD Dalarna Science Park
Karin Bengtsson, VD Kista Science City
Lotta Wessfeldt, Interim CEO Ideon
Ann-Louise Larsson, Projektledare Dalarna Science Park

Energimyndigheten stödjer innovationsutveckling (tjänster, lösningar och produkter) som ett led i att möjliggöra och påskynda kommersialiseringstakten hos företag.

Just nu finns två möjligheter till finansiering som kan ge företag bidrag för att utveckla sitt affärskoncept eller testa sin lösning med kund.

Vi bjöd nyligen in till en inspirationslunch med hållbarhets- och inköpsexperter från SSAB, LKAB samt H2 Green Steel. Under rubriken ”Satsa hållbart och vinn affärer” delade trion med sig till publiken hur de arbetar med hållbarhetsfrågor.

Så jobbar SSAB med en hållbar leverantörskedja

SSAB har som mål att sätta fossilfritt stål på marknaden 2026 och vara helt fria från koldioxidutsläpp runt 2030. SSAB arbetar utifrån en hållbarhetsstrategi som omfattar allt från säkerhet till mångfald, leverantörsarbete, cirkularitet och miljöarbete. Man ser på hela leverantörskejdan – var kommer produkterna ifrån? Är det från högriskländer och riskkategorier man upphandlar? SSAB arbetar idag efter en helt ny uppförandekod som leverantörer måste följa. Den är uppdaterad i enlighet med internationella regler och tydliggör vilka förväntningar som finns på leverantörer.

Christina Friborg, Hållbarhetsdirektör SSAB:
”Vi kan tillsammans göra världen så mycket bättre genom näringslivet. Det är näringslivet och bolagen som kommer att driva förändringen i världen och göra skillnad på riktigt ”

Hur gör H2 Green Steel hållbara inköp?

H2 Green Steel är just nu inne i en fas där väldigt många inköp sker. Hållbarhet är en ständigt återkommande fråga – Hur kan man som företag göra för att bli ett hållbart alternativ? Som svar på frågan menar Marcus Kazincy att det gäller att hitta lösningar som är affärsmässigt gångbara. Många är inte beredda på att betala extra för en grön produkt om det inte finns ett väldigt specifikt case för den.

H2 Green Steel arbetar efter en modell uppdelad i fem olika steg som leverantörer behöver kvalificera sig inom, nämligen: Risk, kvalificering, samtycke och konkurrenskraft, referenser och kontroller och slutligen leverantörsekosystemet.

Rasmus Kazincy, inköpschef, H2 Green Steel:
”Tittar man på hållbarhetsfrågan hamnar man väldigt snabbt i resurseffektivisering – mitt sätt att göra mest för hållbar omställning är att applicera affärslogik för att driva förändring”

Vad innebär LKAB:s omställning för leverantörer?

LKAB påbörjade arbetet 2014 att processkartlägga en hållbar inköpskedja. De har kategoriserat arbetet i fyra delar; miljömässig, klimatmässig, social och ekonomisk hållbarhet. De arbetar för Co2minskning, bättre resursanvändning, rätt förutsättningar, en arbets- och säkerhetskultur i framkant, transparens och spårbarhet, en förbättrad produktivitet och konkurrenskraft.

Mats Stålnacke, chef hållbara inköp LKAB:
”En inköpare är en av de hållbarhetsprofessioner som faktiskt kan driva förbättringar och förändringar i en leverantörskedja utifrån att man gör business”

Vad kan jag konkret göra som stort eller medelstort företag i mitt hållbarhetsarbete?

Tips från expertpanelen:

Förstå din egen verksamhet, mät förmågan och prestationen inom olika områden – då kan du också lista ut vad du kan göra optimera, göra annorlunda och bli bättre på.
Identifiera var ditt företag har störst påverkan. Hållbarhetsfrågan behöver inte alltid vara kopplad till klimat. För dig som företagare kanske den viktigaste påverkansfaktorn är digitalisering, säkerhet eller mångfald. Fundera på hur du kan ”tweaka” din affär för att minska negativ påverkan på miljö, klimat eller vilket område det kan beröra.

Summering:

Ett gott hållbarhetsarbete bedöms inte utifrån andras antaganden – utan baseras på den interna förmågan hos ett företag att ställa krav och kontrollera efterlevnad i alla led.
Hållbarhetsekvationen K3/U kort förenklad:
Satsa på kompetens, jobba med krav, kontroll och uppföljning.
Keep it simple, back to basic och börja med dig själv.

Mer information

Just nu driver vi en rad insatser inom området hållbarhet och kompetensförsörjning. Vill du veta mer, kontakta vår affärsutvecklare Linda Björk.

Kontakta Linda

Linda Björk

Dags för LITA igen!