Svenskarna och internet är en årlig undersökning av svenska folkets internetvanor, hur användningen av internet utvecklas och digitaliseringen av samhället.
Svenskarna och internet är en studie som genomförs av Internetstiftelsen . Med undersökningen vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas. Vi vill ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.
Svenskarna och internet är den svenska delen av World Internet Project , ett internationellt forskningsprojekt där ett trettiotal länder deltar. Sedan år 2010 är Internetstiftelsen huvudman för den svenska studien. Rapporten baseras på intervjuer utifrån ett slumpmässigt urval av befolkningen i Sverige.
Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.
Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.
Luleå tekniska universitet har lanserat en ny portal där företag kan knyta kontakter och inleda samarbeten med våra studenter och forskare. Uppmana företagen i ditt nätverk att annonsera om examensjobb, praktik, traineeplatser och lediga tjänster. Här kan de också hitta projektkurser, uppdrag och forskningssamarbeten där universitetets kompetens bidrar med värdefulla perspektiv som utvecklar företag och organisationer.
Till annonsportalen
Who are we?
From healthcare to accounting, legal or consulting, every business runs online. Hacking, ransomware, malware and data leaks are not just the challenges of enterprise companies like Microsoft and Amazon anymore and millions of small and medium enterprises (SMEs) are seeking solutions within cybersecurity. So, our vision at Cyberty is to become the most trusted choice of cyber security within SMEs.
We combine several existing IT security solutions and create a simple, plug and play, automated and advanced security device that can be installed and used without any experience or knowledge in IT and network security.
We are looking for a junior software developer with interest in cyber security.
You will help us to:
Requirements:
Bonus:
Under dagens föreläsning fick vi lära oss om RPA – Robotic Process Automation, vilket är automatiserade processer som robotar utför istället för människor. Matilda Andersson, Telenor, förklarade bland annat vikten av att inte se robotar som en maskin som tar andra människors jobb, utan istället som din digitala medarbetare som underlättar och bidrar med arbetskraft och låter dig fokusera på de viktiga sakerna i ditt jobb.
Här kan du se föreläsningen med Matilda Andersson.
Men framför allt så tror jag på styrkan i de befintliga bolagen och den utveckling de kan skapa. Med det sagt så vill jag i den här krönikan lyfta fram en av många viktiga byggstenar för att vårt samhälle ska kunna utvecklas, de privatägda företagen.
I den allmänna ivern och exaltationen över att norra Sverige nationellt ses som den nya Guldkusten lyfts ofta möjligheten till nya industrietableringar och arbetstillfällen i olika sammanhang. Den möjligheten är fantastisk. Men vi ska inte glömma alla företagare och entreprenörer som genom hårt arbete, i vissa fall under flera generationer, byggt starka bolag som genererat jobb, stolthet, tillhörighet och skatteintäkter för att kunna utveckla den välfärd vi har idag.
Ett väldigt förenklat räkneexempel ger att ett företag som växer med 10 anställda genererar motsvarande cirka 1,5 nya lärartjänster eller 150 dagliga elevluncher årligen i nya skatteintäkter. Och då har jag bara räknat den direkta inkomstskatten från dessa tio anställda. Den verkliga skatteeffekten är långt mycket större med löneskatt, punktskatter, moms med mera. Förutom de direkta skatteintäkterna så har dessutom väldigt många av de lokala entreprenörerna under lång tid stöttat föreningslivet och bidragit till att ridklubbar, fotbollsklubbar och så vidare, haft möjlighet att bedriva verksamhet för barn, ungdomar och vuxna.
Alla de här fantastiska företagen finns inom alla branscher och är även en starkt bidragande orsak till att vi har en relativt låg arbetslöshet och att den samlade kompetensen från unga, nybakade studenter, hemvändare, och inflyttade kan tas tillvara på ett bra sätt. Framtiden för de här företagen är dessutom väldigt ljus och många av dem har goda möjligheter att fortsätta växa om de själva vill och ger sig själva förutsättningarna. Både historien och teorin pekar mot att det är lättare att få 20 företag att växa med fem anställda per bolag än det är att få till en flytt av ett bolag med 100 anställda till en ny ort.
Så underskatta inte värdet av det etablerade näringslivet och låt oss unisont imponeras, glädjas och känna stolthet över allt de lokala företagen bidrar med för att vi ska kunna fortsätta utvecklas som individer och samhälle!
Krönika av Tore Johnsson, VD Luleå Science Park. Publicerad i Norrbottens Affärer oktober 2021.
Nu är vi tillbaka och får äntligen träffas irl. Det gjorde vi här om dagen med Grepits Operativa chef Andreas Lundqvist. Här kan du se när vår Affärsutvecklare Sara Json Lindmark fick en pratstund med Andreas.
Fler intervjuer hittar du på Luleå Science Parks youtube-kanal.
Dela på facebook
Facebook
Dela på linkedin
LinkedIn
Makten över medierna har genomgått ett stort skifte och förvånansvärt få företag finns med på topplistan i Maktbarometern som mäter engagemang inom sociala medier. Varför då? Dels kan det bero på att majoriteten av företag befolkas av en äldre generation som inte tagit sig an uppgiften att kommunicera via sociala medier, men även en förlegad syn på att traditionella medier är ”finare” än sociala medier. Detta kan få stora konsekvenser för hela samhället då exempelvis högern inom politiken placerar sig högt på Maktbarometerns lista jämfört med vänstern menar Emanuel Karlsten – ordförande i Mediaakademin som kartlägger svenska företag, personer och medier i Maktbarometern.
Föregående
Nästa
Nyckeln för sociala medier är att förstå att kommunikationen fungerar som ett mingel där man måste hitta ett sätt att skapa relationer och engagemang med sin målgrupp. Sedan gäller det att hitta personer som just har förmåga att väga sitt budskap mellan det personliga och det professionella. Beroende på vilken kanal man väljer så krävs även bilder som skapar uppmärksamhet och att man jobbar på att vara en god redaktör. Det vill säga välja rätt ton, koncisa texter och känner (blir kompis med) sina mottagare. Intressant är att polisen, Försvarsmakten och Folkhälsomyndigheten lyckats nå ut på Facebook. Dels beror det på att Facebook befolkas av en äldre generation, men även att trenden går mot att fler vill ha fakta och inte bara underhållning. Dock är källkritiken inte stark vilket också påverkar medielandskapet -ibland vet läsaren inte ens vem som ligger bakom kontot.
En trend på Youtube är att faktavideos börjar få stort inflytande- men formen och tonen är underhållande -eller kalla det pedagogisk. Instagram domineras av influencers, kvinnor med olika budskap och bilden står i centrum. Kontentan är att företag och organisationer behöver hitta strategier för hur man når ut med sitt budskap då betydelsen av sociala medier inte kommer att minska utan snarare öka.
Kanske är det just via sociala medier som du hittar ny kompetens?
Här möter Sara Json Lindmark Ann-Christin Uusitalo Eriksson, TF enhetschef/Manager Business Development på RISE.
RISE Research Institutes of Sweden är Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner.
I internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor bidrar vi till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle.
Dela på facebook
Facebook
Dela på linkedin
LinkedIn
Även innan de globala målen för hållbar utveckling sattes upp av FN 2015 så jobbade många företag i Sverige med frågor som nu inkluderas i agenda 2030. Det är självklart lätt och kanske befogat att tycka att en välfärdsstat som Sverige ska ligga i framkant inom området, men det är ändå många organisationer som inte har börjat med ett systematiskt arbete än. För även om det känns självklart att vi behöver lägga mer kraft på de här frågorna kan det vara svårt att veta var man ska börja.
En av styrkorna i agenda 2030 är, enligt mitt sätt att se det, bredden på utmaningar och att det finns många områden som är inkluderade. Miljön och klimatförändringarna är självklart viktiga, men vi måste samtidigt jobba med jämställdhet, ekonomisk tillväxt, god utbildning och andra faktorer som påverkar vårt sätt att leva i välfärd.
Det innebär att vi behöver jobba med många parallella processer om vi inte kollektivt är beredda att ta den snabba vägen till ett koldioxidfritt samhälle och stänga ner verksamheten som vi känner den idag.
Vi ser idag nya stora företag med ett starkt fokus på hållbarhet och hållbar produktion som på bara några år kan göra väldigt stora skillnader globalt. De här företagen bygger ett varumärke och värde genom att arbeta med hållbarhet och profilera sig som hållbara arbetsgivare. Det känns rimligt att tro att de kommer ställa liknande krav på underleverantörer och partners, och på samma sätt kommer troligen även medarbetare att ställa högre krav på företagen att engagera sig i frågor som gör gott även utanför kontorets väggar.
Att nå målen är sällan en ”quick fix” och kräver ofta att man jobbar strategiskt och med kontinuitet under en längre period. Då krävs det också att man inom organisationen har motivationen att fortsätta arbetet under perioder när det kan vara enklare att välja en annan väg av någon anledning. Det gäller i allra högsta grad när vi ska jobba mot en hållbar utveckling och om man inte vet var man ska börja kan man alltid be om hjälp. Det finns otroligt duktiga konsulter inom länsgränserna som kan bidra med att både hitta tekniska lösningar och stötta organisationen i ett utvecklingsarbete som kan leda till nya möjligheter.
År 2021 kanske blir året då vi slutar använda hållbarhet som ett säljargument och i stället ser det som den självklara hygienfaktor det borde vara.
Krönika publicerad i Norrbottens Affärer, juni 2021
Tore Johnsson, VD Luleå Science Park
Tullverkets IT-avdelning på Luleå Science Park är norra Sveriges största arbetsgivare inom it, med cirka 240 anställda. Häng med när Luleå Science Parks Affärsutvecklare Sara Json Lindmark träffar IT-strategichefen Hans Broström.
https://youtu.be/kD_D7Eukar8