Utveckling är i många fall en rak motsats till avveckling och kan nog sägas gälla i många sammanhang. Jag hoppas på att fler företag från övriga Sverige och även från andra delar av världen ska välja att komma hit och jobba med den kompetens och innovationskraft som finns i norra Sverige.

Men framför allt så tror jag på styrkan i de befintliga bolagen och den utveckling de kan skapa. Med det sagt så vill jag i den här krönikan lyfta fram en av många viktiga byggstenar för att vårt samhälle ska kunna utvecklas, de privatägda företagen.

I den allmänna ivern och exaltationen över att norra Sverige nationellt ses som den nya Guldkusten lyfts ofta möjligheten till nya industrietableringar och arbetstillfällen i olika sammanhang. Den möjligheten är fantastisk. Men vi ska inte glömma alla företagare och entreprenörer som genom hårt arbete, i vissa fall under flera generationer, byggt starka bolag som genererat jobb, stolthet, tillhörighet och skatteintäkter för att kunna utveckla den välfärd vi har idag.

Ett väldigt förenklat räkneexempel ger att ett företag som växer med 10 anställda genererar motsvarande cirka 1,5 nya lärartjänster eller 150 dagliga elevluncher årligen i nya skatteintäkter. Och då har jag bara räknat den direkta inkomstskatten från dessa tio anställda. Den verkliga skatteeffekten är långt mycket större med löneskatt, punktskatter, moms med mera. Förutom de direkta skatteintäkterna så har dessutom väldigt många av de lokala entreprenörerna under lång tid stöttat föreningslivet och bidragit till att ridklubbar, fotbollsklubbar och så vidare, haft möjlighet att bedriva verksamhet för barn, ungdomar och vuxna.

Alla de här fantastiska företagen finns inom alla branscher och är även en starkt bidragande orsak till att vi har en relativt låg arbetslöshet och att den samlade kompetensen från unga, nybakade studenter, hemvändare, och inflyttade kan tas tillvara på ett bra sätt. Framtiden för de här företagen är dessutom väldigt ljus och många av dem har goda möjligheter att fortsätta växa om de själva vill och ger sig själva förutsättningarna. Både historien och teorin pekar mot att det är lättare att få 20 företag att växa med fem anställda per bolag än det är att få till en flytt av ett bolag med 100 anställda till en ny ort.

Så underskatta inte värdet av det etablerade näringslivet och låt oss unisont imponeras, glädjas och känna stolthet över allt de lokala företagen bidrar med för att vi ska kunna fortsätta utvecklas som individer och samhälle!

Krönika av Tore Johnsson, VD Luleå Science Park. Publicerad i Norrbottens Affärer oktober 2021.

Nu är vi tillbaka och får äntligen träffas irl. Det gjorde vi här om dagen med Grepits Operativa chef Andreas Lundqvist. Här kan du se när vår Affärsutvecklare Sara Json Lindmark fick en pratstund med Andreas.

Fler intervjuer hittar du på Luleå Science Parks youtube-kanal.

Dela på facebook
Facebook
Dela på linkedin
LinkedIn

Vilken strategi har Compodium för att bli ett framgångsrikt Scaleup bolag inom säker digital kommunikation? Bland annat genom 100 % mångfald, flexibilitet och skratt, menar Compodiums VD Charlotte Berg och att inse att du som VD är den oviktigaste personen i organisationen.

Många pratar om att skapa en tillitsbaserad arbetskultur -men få gör det i praktiken. Därför var det väldigt intressant att få Charlottes tips på hur man de facto gör det när bolaget befinner sig i ett rasande tillväxttempo med siktet inställt på börsnotering. Framför allt har de satsat på säkra videomöten och har nu 100 kunder inom offentlig sektor samt några av världens största företag inom hälsovård, teknik och finans.

Compodium grundades av Bengt Grahn 1997 och han som passionerad grundare och entreprenör gjorde det smarta valet att i tillväxtfasen ta in en intraprenör – som Charlotte kallar sig. Det vill säga en person som inte har sak- utan nytänkande och strategisk ledarskapskunskap.

Men hur bygger man en produktiv och engagerande företagskultur?

Statistiken talar sitt tydliga språk om att ledare verkligen behöver jobba med detta. Endast 14 % av Sveriges medarbetare är engagerade i sina jobb, arbetar aktivt i samma riktning som sin organisation och bidrar med positiv energi. 75 % är oengagerade, saknar engagemang och är sannolikt inte benägna att bidra till organisationens mål. 11% är till och med kontraproduktiva på sina arbeten. (Statistik från ”Hej engagemang”)

Hur arbetar Compodium? Genom att se och ge feedback – vilket ökar chansen till 60 % motiverade och benägna medarbetare. Mångfald står i centrum där olikheter är en styrka och förståelse för både styrkor och svagheter. Genom positiv ansvarsförskjutning så lyfter de erfarna de som är nya och går i god för dem. Flexibilitet är en förutsättning för ett tillväxtbolag och det innebär än högre krav på tilltro, tillgänglighet, snabba beslut och tydlighet. VD:n uppmuntrar till att ständigt ställa frågor och själv ställa frågor. Via delägarskap, transparens, tydliga gemensamma mål så har ansvar och ökad intern stolthet byggts upp. Personalen blir en Compis på Compodium. Ett superbra tips är att som ledare styra upp fredagsutcheckning där man lyfter veckans händelser och ge feedback till individer som utmärkt sig.

Sist men inte minst -var tacksam. Vårda dina relationer och var tacksam över ditt jobb, dina kollegor och dina nätverk. Tillsammans är bäst!

Makten över medierna har genomgått ett stort skifte och förvånansvärt få företag finns med på topplistan i Maktbarometern som mäter engagemang inom sociala medier. Varför då? Dels kan det bero på att majoriteten av företag befolkas av en äldre generation som inte tagit sig an uppgiften att kommunicera via sociala medier,  men även en förlegad syn på att traditionella medier är ”finare” än sociala medier. Detta kan få stora konsekvenser för hela samhället då exempelvis högern inom politiken placerar sig högt på Maktbarometerns lista jämfört med vänstern menar Emanuel Karlsten – ordförande i Mediaakademin som kartlägger svenska företag, personer och medier i Maktbarometern. 

Föregående
Nästa

Nyckeln för sociala medier är att förstå att kommunikationen fungerar som ett mingel där man måste hitta ett sätt att skapa relationer och engagemang med sin målgrupp. Sedan gäller det att hitta personer som just har förmåga att väga sitt budskap mellan det personliga och det professionella. Beroende på vilken kanal man väljer så krävs även bilder som skapar uppmärksamhet och att man jobbar på att vara en god redaktör. Det vill säga välja rätt ton, koncisa texter och känner (blir kompis med)  sina mottagare. Intressant är att polisen, Försvarsmakten och Folkhälsomyndigheten lyckats nå ut på Facebook. Dels beror det på att Facebook befolkas av en äldre generation,  men även att trenden går mot att fler vill ha fakta och inte bara underhållning. Dock är källkritiken inte stark vilket också påverkar medielandskapet -ibland vet läsaren inte ens vem som ligger bakom kontot.

En trend på Youtube är att faktavideos börjar få stort inflytande- men formen och tonen är underhållande -eller kalla det pedagogisk. Instagram domineras av influencers, kvinnor med olika budskap och bilden står i centrum. Kontentan är att företag och organisationer behöver hitta strategier för hur man når ut med sitt budskap då betydelsen av sociala medier inte kommer att minska utan snarare öka.

Kanske är det just via sociala medier som du hittar ny kompetens?

Missade du föreläsningen med Emanuel?

Här kan du se den igen. 

Här möter Sara Json Lindmark Ann-Christin Uusitalo Eriksson, TF enhetschef/Manager Business Development på RISE.

RISE Research Institutes of Sweden är Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner.
I internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor bidrar vi till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle.


Dela på facebook
Facebook
Dela på linkedin
LinkedIn

Förra veckan genomförde vi ett digitalt företagsbesök  där Kommunstyrelsens ordförande Carina Sammeli fick träffa företaget ALS Scandinavia som är beläget på Luleå Science Park. 

Emma Engström, Assisterande Labratoriechef, berättade om hur de aktivt jobbar med att minska koldioxidutsläppen från leveransen av deras provtagningar. I stället för att transportera proverna med flyg har de tillsatt elbilar samt kollar över möjligheten att skicka leveranserna med nattåg. Vidare förklarade Martin Sterner, Verkställande direktör på ALS Scandinavia, att det nära samarbete som finns med Luleå tekniska universitet i Luleå är unikt för platsen då ingen annan ort där ALS verkar finns ett sådant samarbete med ett universitet. Martin förklarade att Ltu är en viktig bidragande faktor till det arbete ALS Scandinavia utför i Luleå dagligen.

På ALS Scandinavia i Luleå finns 11 olika nationaliteter representerade bland de anställda och 60 % av personalen är kvinnor.

Under lunchföreläsning med Helena Hed, VD på PE, fick vi bland annat svar på frågan ”Vad skulle du ge för råd till dig själv som 25-åring kopplat till ledarskap?”
– Omvänt mentorskap, säger Helena.

Helena Hed betonade vikten av att ha mentorer som både är äldre än en själv, men även yngre. Lärande har inte en riktning, utan vi kan ständigt lära oss av varandra, oavsett om du är senior eller junior. Och hur ser egentligen morgondagens ledarskap ut?


Enligt Helena handlar det om:

– hur man får andra att växa

– vikten av att inkludera alla sina medarbetare

– att vara närvarande som ledare trots frånvarande på grund av distansarbete

– samt att ens team av medarbetare är A och O

Missade du föreläsningen med? Ingen fara, vi spelade in den så du kan se den i lugn och ro.

https://youtu.be/40dNU123qJE

Även innan de globala målen för hållbar utveckling sattes upp av FN 2015 så jobbade många företag i Sverige med frågor som nu inkluderas i agenda 2030. Det är självklart lätt och kanske befogat att tycka att en välfärdsstat som Sverige ska ligga i framkant inom området, men det är ändå många organisationer som inte har börjat med ett systematiskt arbete än. För även om det känns självklart att vi behöver lägga mer kraft på de här frågorna kan det vara svårt att veta var man ska börja.

En av styrkorna i agenda 2030 är, enligt mitt sätt att se det, bredden på utmaningar och att det finns många områden som är inkluderade. Miljön och klimatförändringarna är självklart viktiga, men vi måste samtidigt jobba med jämställdhet, ekonomisk tillväxt, god utbildning och andra faktorer som påverkar vårt sätt att leva i välfärd.

Det innebär att vi behöver jobba med många parallella processer om vi inte kollektivt är beredda att ta den snabba vägen till ett koldioxidfritt samhälle och stänga ner verksamheten som vi känner den idag.

Vi ser idag nya stora företag med ett starkt fokus på hållbarhet och hållbar produktion som på bara några år kan göra väldigt stora skillnader globalt. De här företagen bygger ett varumärke och värde genom att arbeta med hållbarhet och profilera sig som hållbara arbetsgivare. Det känns rimligt att tro att de kommer ställa liknande krav på underleverantörer och partners, och på samma sätt kommer troligen även medarbetare att ställa högre krav på företagen att engagera sig i frågor som gör gott även utanför kontorets väggar.

Att nå målen är sällan en ”quick fix” och kräver ofta att man jobbar strategiskt och med kontinuitet under en längre period. Då krävs det också att man inom organisationen har motivationen att fortsätta arbetet under perioder när det kan vara enklare att välja en annan väg av någon anledning. Det gäller i allra högsta grad när vi ska jobba mot en hållbar utveckling och om man inte vet var man ska börja kan man alltid be om hjälp. Det finns otroligt duktiga konsulter inom länsgränserna som kan bidra med att både hitta tekniska lösningar och stötta organisationen i ett utvecklingsarbete som kan leda till nya möjligheter.

År 2021 kanske blir året då vi slutar använda hållbarhet som ett säljargument och i stället ser det som den självklara hygienfaktor det borde vara.

Krönika publicerad i Norrbottens Affärer, juni 2021
Tore Johnsson, VD Luleå Science Park 

Vi arrangerade ett digitalt företagsbesök för Carina Sammeli och Fredrik Hansson, Luleås kommunalråd på tillväxtbolaget Grepit med kontor på Luleå Science Park. 

Andreas Lundqvist, Operativ Chef på Grepit berättade om deras spännande resa där medarbetarna står i fokus. De har anställda från 8 nationer och månar om att varje person ska få möjligheter att utvecklas och trivas. Från starten 2014 har de vuxit till 40 anställda och kommer att växa betydligt under kommande år.

Utvecklingsbolaget, med kontor i Luleå, Stockholm, Linköping och London, levererar både mjuk och hårdvara inom bland annat smarta hem och hus, smarta laddstolpar och system för självkörande bilar. Carina Sammeli och Fredrik Hansson ser mötet som viktiga delar i att öka kunskapen om IT bolag och det expansiva ekosystem som Luleå Science Park ingår i. Vi behöver alla hjälpa till för att skapa attraktivitet och kommunicera alla de fördelar som finns här i samband med alla stora etableringar som sker nu.

Grepit är ett mönsterföretag vad gäller att rekrytera från LTU och ser ständigt till att studenter får chans att växa inom Grepitfamiljen

 Tullverkets IT-avdelning på Luleå Science Park är norra Sveriges största arbetsgivare inom it, med cirka 240 anställda. Häng med när Luleå Science Parks Affärsutvecklare Sara Json Lindmark träffar IT-strategichefen Hans Broström.

https://youtu.be/kD_D7Eukar8

Luleå Science Park - En del av Luleå Kommun
Aurorumvägen 2, 977 75 Luleå