Luleå Science Park-arkiv - Sida 10 av 12

Företaget Grepit, ett avancerat utvecklingsföretag inom industriell elektronik, knyter nu till sig Andreas Lundqvist. Han tar rollen som operativ chef på företaget, som i och med denna strategiska rekrytering fortsätter sin tillväxtresa.

Andreas Lundqvist har lång erfarenhet av chefspositioner inom industrikoncerner och har under de senaste åren arbetat som Affärsutvecklingschef på Luleå Näringsliv, som vid årsskiftet övergick i Luleå Business Region. Där har Andreas fokus varit etableringsfrämjande arbete.
Grepit tar för egen del och tillsammans med andra aktörer fram produkter och tjänster för framtiden. Parkeringslösningen Zpark, som kombinerar elbilsladdare och motorvärmare i samma stolpe, är ett exempel på en produkt som bolaget utvecklat.

– ”Vi nöjer oss inte med att förbättra det som redan finns, vi vill ändra hur man ser på och använder produkter, med samhällsnytta i fokus. Det gör vi både genom att utveckla egna projekt och tillgängliggöra banbrytande teknik för våra kunder”, säger företagets VD Jimmy Abrahamsson, ”rekryteringen av Andreas som operativ chef är en viktig pusselbit i Grepits fortsatta utveckling. Hans erfarenhet inom affärsutveckling och etablering passar väl in i vårt klimat, och det är med ömsesidigt förtroende vi fortsätter vår resa tillsammans”

Andreas kommer jobba med Grepit och övriga koncernbolag under Tech Invest North.
– ”Jag är väldigt glad och stolt över att få bli en del av Grepit, som har gjort en otroligt spännande resa. De är verkligen en uppstickare på en i övrigt ganska traditionell marknad” säger Andreas, som tillträder rollen som operativ chef på Grepit i oktober 2020.

Fakta Grepit:
Grundat 2014, dotterbolag till Tech Invest North. Säte i Luleå, kontor i Linköping, Stockholm och Palo Alto, CA, US.
Arbetar med avancerad utveckling inom industriell elektronik.

Förvaltaren Urban Olofsson har ordet

Efter en tuff vår och sommar av att anpassa oss till det nya normala hoppas vi att Ni fått samla ny kraft i sköna sommarstunder.

2020 har hittills varit ett mycket speciellt år där alla fått lära sig att umgås med distans och hålla möten digitalt – allt för att motverka spridning av Covid-19.

Under hösten fortsätter vi att vidta nödvändiga åtgärder för att skapa en trygg miljö för dig som hyresgäst, besökare och medarbetare.

Projekt
På Luleå Science Park har arbetet med utemiljön fortsatt under sommaren och etapp 1 avslutas under hösten.
För Er med elbilar så har tio laddpplatser installerats i ett första steg, detta gjordes under vintern och kommer att färdigställas innan snön faller.

Planering och projektering för installation av solcellsanläggningar på Aurorum 2, 6 och 8 pågår för fullt och beräknas vara i drift vid årsskiftet.

Diös ser även över möjligheter att installera någon form av lösning för kyld tilluft för de lokaler som idag saknar det. En intresseförfrågan kommer att skickas ut under hösten/vintern.

Företag som vi önskar framgång i nya lokaler på Luleå Science Park:
Enlace Group AB har flyttat från plan 5 till plan 4
Future Ordering Sweden AB utökar och flyttar till plan 7
Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund har utökat med ett kontor på plan 4
SYS Partner Consulting AB har flyttat från Aurorum 2 till nya lokaler i Aurorum 8
Vatten och miljökonsulterna i norr AB utökar och flyttar från plan 3 till plan 6

Nya hyresgäster som vi hälsar välkomna till Luleå Science Park:
Naprapatakuten, Aurorum 1
MV Medical/Pharmetheus AB, Aurorum 2
Bravura Sverige AB, Aurorum 2

Cyberbrotten ökar våldsamt under den pågående corona-pandemin. Bara i Sverige beräknas det kosta företagen mer än 20 miljarder kronor under 2020. Vi på Cyberty vill vara en del av lösningen. Därför känns det otroligt kul att vi nu inleder ett samarbete med Hydro66 för att skydda deras kunder mot cyberhot.

Sedan spridningen av Covid-19 tog fart rapporterar FBI att cyberbrotten har ökat med hela 300 procent. I genomsnitt drabbar 43 procent av dessa attacker små och medelstora företag, som varken har ekonomin eller kompetensen att skydda sig själva.Konsekvenserna kan dessutom vara ödesdigra för de som drabbas. Enligt Microsoft så tvingas över 60 procent av SMF som utsätts för större angrepp att lägga ner verksamheten inom 6 månader.Häpnadsväckande och skrämmande siffror som pekar på något viktigt: företag i alla storlekar måste ta cyberhoten på allvar. Ingen går säker utan rätt skydd.

– Om ett globalt techbolag som Twitter är sårbart för attacker så är alla det, säger Albert Altman, som är teknikchef på Cyberty.

På Cyberty är cybersäkerhet både vår passion och vår expertis. Vi vill vara en del av lösningen och är därför extra glada över att idag berätta att vi inleder ett samarbete med det välrenommerade teamet på Hydro66, som jobbar med molnbaserad infrastruktur genom deras datacenter. Tillsammans ska vi bekämpa cyberhoten genom att skydda deras kunder. Vi kommer till exempel hjälpa Hydro66 med säkerhetsarkitektur, penetrationstester och riskbedömning.

– Det här är verkligen en stor milstolpe för oss. Vi har väldigt stor respekt för Hydro66 och ser fram emot att kombinera vår expertis inom cybersäkerhet med deras unika passion för gröna och tillförlitliga datacenter, fortsätter Albert.

– Cyberty är ett snabbväxande företag med smarta lösningar som kan hjälpa oss se till att våra kunder alltid är skyddade mot cyberangrepp, säger Hydro66:s teknikchef Christian Keet i ett pressmeddelande.

Vi är glada över att ha förtjänat deras förtroende och ser fram emot att möta de här utmaningarna tillsammans.

Det händer mycket i Luleå just nu, inte minst på Porsön där universitetsområdet och Luleå Science Park inte ser ut som vanligt. Det rivs och byggs och grävs, putsas och lagas och det är med viss möda man tar sig runt och mellan husen. Trots att det kan innebära viss frustration medan arbetet är igång så är det med stora förhoppningar och tillförsikt vi ser fram emot den utveckling som det innebär att olika aktörer väljer att investera här.

Att skapa utveckling på ett område är en process med många aktörer och intressenter. Luleå Science Park AB har en person anställd för att fokusera på platsutveckling och driva utvecklingen framåt. I det arbetet ingår nära kontakt med Samhällsutvecklingsenheten vid Luleå kommun och de berättar hur man arbetar med just samhällsutveckling för Porsöns område.

Sandra Viklund och Frida Wikström är strateger vid samhällsutvecklingsenheten Kommunstaben och arbetar med att ta fram en utvecklingsplan för Porsön.

-Luleås översiktsplan heter Program till Vision 2050 och visar ut riktningen för Luleå Kommun i sin helhet. En utvecklingsplan är en fördjupning där man både kan tydliggöra och konkretisera vilken utveckling man ser bäst tillgodoser det specifika områdets problematik och potential, berättar de.

När kommunstyrelsen gav enheten i uppgift att ta fram en utvecklingsplan för området så var det med anledning av att Porsön både har en viktig position som första anhalt för våra studenter, men också för att området brottats med viss otrygghet i centrum och samtidigt har ett växande näringsliv. Det finns en stor potential för utveckling, men också en komplexitet med risken att motstridiga intressen kan krocka.

– Processen startar med en förstudie och redan där kunde vi reda ut flera av de frågetecken som stått i vägen för utvecklingen på Porsön. Där man tidigare befarat begränsningar i Vatten och Avlopps-kapacitet kunde vi exempelvis med hjälp av förstudiens utredning slå fast att det finns VA för ytterligare etableringar, säger Frida Wikström.

En utvecklingsplan bereder emellertid inte bara fysiska aspekter av området. Det kan lika gärna handla om näringslivsutveckling, attraktionskraft, trygghet och mötesplatser.
– Det som förstudien kom fram till och som nu ligger till grund för det pågående arbetet med utvecklingsplan är att vi ska arbeta med fokus på barn och unga. Centrum är en vital plats och åtgärder ska göras för att skapa mötesplatser, minska barriärer och bevara vatten- och grönområden. Utöver detta har kommunstyrelsen i sitt beslut lagt till att utvecklingsplanen även ska tillse att vi ökar attraktionskraften för fortsatta företagsetableringar, förklarar Sandra Viklund.

Nästa steg i processen innebär medborgardialoger där kommunen bjuder in till samtal och workshops med både boende, studenter, företagare och medarbetare på området.
-Vår ambition är att kunna bjuda in till dialog både fysiskt och digitalt i olika former för att nå så många som möjligt, fortsätter Viklund.

Strategernas förväntningar är att det fortsatta arbetet ska kunna tydliggöra en gemensam målbild där Porsöns utveckling bidrar till Luleås vision. Här ska prioriterade funktioner vara utpekade och förhoppningen är att arbetet i sig ska kunna frigöra kraften i samarbeten. Speciellt med tanke på att det finns aktörer både i Science Park, på universitetet och i centrum som kan bidra, likväl som alla stora och små företag, fastighetsägare och myndigheter som har sin hemvist här.

Den potential som området bär är en av orsakerna till att bolaget Luleå Science Park AB bildades. Tillväxt i de kunskapsintensiva företagen som finns i närhet av universitetet och i Science Park är mycket viktigt både för Luleås utveckling, attraktionskraft och framtida välfärd. Arbeten inom kunskapsintensiva branscher, i samverkan med universitet och forskning i absolut framkant gör Porsön till en huvudfaktor. Behoven av ökad närservice, moderna och flexibla kontorsytor, fungerande infrastruktur och en i övrigt tilltalande miljö på området är fortsatt i fokus.

Har man stora planer eller utvecklingsidéer så är man redan idag välkommen till Byggdialogen. Det finns mycket som är möjligt att genomföra även om utvecklingsplanen inte är klar. Den är redan försenad och strategerna kan inte ge något löfte om när det förväntas bli klar. En pågående utvecklingsplan ska dock inte bromsa utvecklingen om det finns förutsättningar på området. Att förhålla sig till arbetet och ha kontinuerlig dialog är nyckeln.

– Redan nu, efter förstudiearbetet, kan vi göra bättre avvägningar vad gäller till exempel bygglov. Vi behöver inte vänta på att utvecklingsplanen blir klar. Så länge vi kan se att vi rör oss i samma riktning som de mål som vi satt upp för området så vill vi stötta den utvecklingen, säger Frida Wikström

Luleå Science Park AB ser fram emot den fortsatta utvecklingen, både före, under och efter utvecklingsplanens framväxt. Vi bidrar med att skapa mötesplatser, både fysiskt och digitalt, och genom ett ihärdigt arbete för att öka attraktionskraften för företag att etablera, driva, samverka och växa här!

Kontakt:
Arbetet med översiktsplaner och utvecklingsplaner görs vid samhällsutvecklingsenheten, avdelningen för demokrati och samhälle under kommunstaben vid Luleå kommun. Kommunens organisation nås via växelnumret 0920-453000

Hockeysäsongen blev kort i år. Det var ju typiskt, precis nu när Luleå skulle ta SM-guld och allt. Hockey har i och för sig aldrig varit min sport. Men en får ta seden dit en kommer och det är lätt att sugas in.
Och inte ska jag sticka under stol med att ishockey roat mig, fascinerat mig, engagerat och upprört mig sen jag flyttade till Norrbotten. Jag tog vägen in via damhockeyn och lärde mig uppskatta Hirikoskis kämpaglöd och Fällmans engagemang innan jag såg storhet i Lassinanttis målbursspel och Fabricius erfarna placering på isen. Men i ärlighetens namn så är det inte spelet som drar mig till arenan. Det är stadens ovillkorliga kärlek och fansen ofantliga stöd. Det bubblar i hela city en matchdag. Man kan se det redan på förmiddagen. Tröjor och halsdukar är visuella markeringar, men vibrationerna i luften tar längre tid att definiera för den oinvigde. Håren på armarna stod rakt upp första gången jag såg premiärtåget från centrum till arenan. Facklor, trummor och gemensamt skanderande. Unga och gamla, sida vid sida, taktfullt marscherande med lagets flaggor luften. Det är något kraftfullt vackert i sund supporterkultur. Klacken sjunger i tre perioder, outtröttligt. Det är en förlåtande attityd till felsteg och misstag (hos hemmalaget då såklart) för i underläge så sjunger man högre, ger mer, klappar intensivare och skickar vågor av energi genom plexiglasen för att orken ska räcka och pucken ska glida rätt.Jag har aldrig varit ett hängivet fan, men det måste vara en speciell känsla. Jag har aldrig haft en hejarklack, men tänker mig att det måste vara fantastiskt. Det gemensamma målet – att Luleå (eller tänk valfritt lag om det krävs för att du ska vilja läsa vidare) ska vinna, förenar och lyfter prestationer, personer, team och organisationer.

Här ifrågasätts inte att erfarenhet ger tyngd och stadga till laget, att en behöver träna på det en vill bli bra på, att talang behöver tas om hand, ges en chans och lyftas fram, att det ibland är bättre att chansa på mål än att tveka och passa men att ett snyggt passningsspel är nyckeln till vinst. Ingen tycker att det är konstigt att kedjorna turas om att sitta i båset och vila med jämna mellanrum, att en back och en forward är lika viktiga för framgång, att du behöver åka dit pucken är på väg och inte där den nyss har varit. Här är kompetensförsörjning och återväxt en central del av strategin och inget man löser med annonser i media. Vi vet att utrustningen behöver tas om hand, att spelarna behöver vara i god form, att det behöver finnas en mängd människor och förutsättningar runt laget som skapar möjlighet för att lyckas. Och 6.000 människor i Coop arena vet att om vi ställer oss upp, sjunger med och klappar händerna trots att de redan är rödsvullna av tre perioders klappande så ökar chansen för mål.

Norrbotten vet hur man hejar fram ett lag! Ska vi inte ta alla dessa klokskaper och flytta dem till näringsliv och arbetsplatser? Nu, om inte förr, har vi en gemensam motståndare att samlas mot, en oförutsägbar och elak fiende som trängt in oss i egen zoon. Men vi har erfarna och tunga spelare, storbolag, som spelat i världens bästa ligor. Vi har lovande nykomlingar, start-ups, som utvecklas snabbt och är hungriga i anfallen. Vi har också talanger och scale-ups, som bara behöver rätt passning så snurrar de upp motståndet på läktaren. Låt oss ge dem träningsmöjligheter och utrymme att utvecklas, göra misstag och komma igen. Vi har stabsfunktioner, tränare, materialförvaltare och arenor där spelet kan ta fart. Kommuner, regioner, ledningsgrupper, chefer, medarbetare och studenter. Naturtillgångar och energi, innovationer och kreativitet. Kampen har bara börjat, nu går vi in i nästa period.

Och visst har vi väl också en hejarklack att räkna med… Initiativet är redan taget och jag har sett den på sociala medier. Jag står på hemmaklackens läktare, kom du med, vi kallar oss local heroes!

Ulla-Britt Palo Häggqvist
Affärsutvecklare på Luleå Science Park

Publicerad i Affärer i Norr 2020-06-14

Nu är det dags att svara igen. Vi behöver veta hur situationen utvecklas för er, för att kunna fortsätta hålla högt tempo i dialogen med våra beslutsfattare.

I början av april genomfördes en enkät där startups och scaleups över hela Sverige fick möjlighet att svara på hur covid-19 krisen påverkat deras bolag. Efter att SISP (Swedish Incubators & Science Parks) och Ignite Sweden analyserat mer än 480 svar kunde vi tydligt se att situationen var kritisk.

Här är några av slutsatserna som sammanställningen av barometern den 29 april visade:

Vi ber dig att ge enkäten 4 minuter av din tid. Ju fler svar som kommer in, desto viktigare blir resultatet i våra beslutsfattares ögon. Och precis som under första omgången kommer svaren på enkäten skickas direkt till regeringen och utgöra ett inspel i deras arbete med stödåtgärder.

Svaren är helt anonyma. Men ange gärna din mejladress, vi kommer nämligen be dig svara igen var 14:e dag så vi får ett levande underlag och kan följa upp hur ditt företag påverkats över tid.

Är du som jag, en person som får en mild allergisk reaktion av klyschor, floskler och uppenbara överdrifter? ”Vi får se vart det här landar” betyder ofta mellan stolarna. ”Efter regn kommer solsken” kan kännas provocerande då två veckor av semestern regnat bort. Allting verkar också ha blivit magiskt numera. Vilket uppenbarligen innebär att vår tillvaro till stor del innehåller övernaturliga element. Åtminstone den del av vår tillvaro som tillbringas på sociala medier. Men, ändå… Kan det vara så att det i klyschorna, flosklerna och de uppenbara överdrifterna finns ett korn av sanning? Kanske finns en glimt av samlad mänsklig visdom i vissa av dem? Förmodligen inte. Men, kanske ändå i några?

Eftersom jag har tillhört de arbetandes skara i mer än 25 år så har jag hunnit höra och, ska erkännas, även delat med mig av klyschor och plattityder. De flesta av de arbetade åren har jag befunnit mig i en verksamhet som med jämna mellanrum upplevt tillbakagång och kriser. Om verksamheterna gått dåligt tack vare eller trots mig, låter jag vara osagt. Det som däremot är säkert är att detta gjort att jag är påtagligt rustad för att hantera sådant. Kan ju också hjälpas av att jag som bördig från Tornedalen ser pessimismen som en naturlig livsåskådning.

Vad har då detta med klyschor att göra? En klyscha som ofta upprepades vid dessa perioder av nedgång var att vi måste ”gasa och bromsa samtidigt”. Där har vi en motsägelse om någon. En uppmaning som vid närmare eftertanke leder till att man står still samtidigt som både bromsar och motor slits ut väldigt snabbt. Men, trots den uppenbara motsägelsen så har jag genom åren lärt mig att förstå och till och med anamma denna uppmaning.

Just nu är det många som trycker på bromsen så hårt det bara går. I samtal med scale-up företag i Norrbotten har jag förstått att mycket förändrats. Försäljningen dalar, aktiviteter avbokas, leveranser försenas eller uteblir. Företagen ser över alla möjligheter till att dra ner på kostnaderna för att överleva. Annat vore väl konstigt. Vi är i en situation som är unik, med en nedgång ingen kunnat föreställa sig. Många företag och hela branscher kämpar för sin överlevnad.

Men, kanske dags att planera för att gasa? De scale-up bolag jag talat med kan också se att det finns små embryon till positiva förändringar. Mycket går trots allt att genomföra i en digital kontext. Kanske affärerna kan konstrueras på något annat sätt? Vissa har aktivt börjat leta efter de möjligheter som kan finnas där ute. Varför inte se över på vilket sätt man kan få verksamheten att öka sina intäkter. Kanske expandera genom att fokusera på existerande kundbas? Kanske gå över till en mer skalbar affärsmodell för att få maximal utväxling då det vänder eller en som tar ner risknivån och är långsiktigt hållbar? Allt detta samtidigt med en ständig ansträngning för att se över processer, rutiner och inköp för att minimera löpande kostnader. Det svåra i en sådan situation är att lyfta blicken och se var det finns potential för framtida avkastning och tillväxt.

För att citera Baron Rothschild : “Buy when there’s blood in the streets, even if the blood is your own.” Redan 1815 gjorde baronen förmodligen allt i sin makt för att stoppa blödningen och samtidigt maximera framtida vinst och tillväxt. Han bromsade och gasade samtidigt.

Är du en företagare som stampar på bromspedalen för allt vad tygeln håller? Eller är du i fasen där bromspedalen redan gjort ett bra jobb och det är dags att lyfta blicken för att se över alternativen? Kanske du tillhör de lyckligt lottade som inte påverkats alltför mycket och funderar på hur du kan gå på offensiven?

Oavsett vilken situation du befinner dig i så kan det vara bra att söka stöd i att jonglera graden av bromsande och gasande. I Norrbotten finns ett stort antal aktörer som jobbar febrilt med att hjälpa till att finna rätt balans. På Luleå Science Park drar vi ”vårt strå till stacken” genom ett ständigt arbete med att stötta företag med tillväxtambitioner. Just nu ser vi och våra partners över hur vi på bästa sätt kan stötta Norrbottens scale-up bolag.

Bland annat så bjuder vi, inom ramarna för programmet Scale-Up North, in en av Sveriges bästa inom Scale-Up, Pelle Tornell, för en digital föreläsning som kanske kan hjälpa just dig att få en större förståelse för hur ni kan ta ert företag framåt.

För efter regn så kommer det förr eller senare solsken. Då kan det vara bra att ha tänkt på hur ni nyttjar solen maximalt. Ta gärna del av det vi, våra partners eller någon av de andra aktörerna som arbetar med företagsstöd erbjuder. I värsta fall kanske ni lär er en ny floskel eller klyscha på kuppen.

Inkluderande affärsmodeller leder till bättre konkurrenskraft. Nu finns ett webbaserat verktyg som hjälper företag och organisationer att bli bättre på jämställdhet och i förlängningen göra bättre affärer. Lansering av verktyget sker 27 maj kl. 13 via Zoom.

– Det här är ett verktyg för företag och organisationer som vill bli mer genusmedvetna och samtidigt mer konkurrenskraftiga, säger Paula Wennberg, Centrum för distansöverbryggande teknik och projektledare för Gender Smart Arena inom vars ramverk verktyget tagits fram.

– Om företag och organisationer tar vara på en större mångfald av kompetens och drivkrafter i utvecklingen av nya produkter och tjänster, bidrar det till en mer förtjänstfull affärsmodell.

Historiskt har företags- och innovationsutveckling kretsat kring ett fåtal människor och perspektiv, främst män med expertis inom teknik, industri och naturvetenskap. Andra grupper har således inte fått samma möjlighet att påverka utbudet och utformningen av framtidens produkter, tjänster och värdekedjor. Det har in sin tur resulterat i att vissa behov helt åsidosatts och att en del lösningar inte anpassats till alla målgrupper eller verksamhetsområden.

Verktyget Richer business är framtaget i samverkan mellan forskare och företag. Verktyget låter användarna självkritiskt granska hur just deras företag agerar inom fyra olika scenarion med fokus på sex olika områden: kundvärde, kapital, kompetens, kollaboration, kommunikation och kultur.

– Användarna kan också få hjälp med att formulera normkritiska förhållningssätt. Att luckra upp normtunga verksamheter är ett sedan tidigare känt trick för att nå bättre resultat i en verksamhet, säger Jeaneth Johansson, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

Utgångspunkten för Richer business är att inkluderande affärsmodeller bidrar med en normkritisk och normkreativ utveckling av befintliga affärsmodeller och därmed skapar ytterligare möjligheter till värdeskapande. Målet med jämställdhetsprocessen är att byta en gammal affärsmodell till en ny, såväl i tanke som handling.

– Inkluderande affärsmodeller handlar om att tillvarata mångfald. När olika perspektiv möts uppstår en bredare förståelse av vilka utvecklingsbehov som finns i organisationer och samhällen, avslutar Jeaneth Johansson.

Vid frågor kontakta:
Paula Wennberg, projektledare vid Luleå tekniska universitet, 0920-491285, paula.wennberg@ltu.se
Jeaneth Johansson, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet, 0920-49 23 64.

Lansering av verktyget sker 27 maj kl. 13 via Zoom. Anmälan till paula.wennberg@ltu.se senast den 25 maj.

Fakta:
Projektet Gender Smart Arena är ett samarbete mellan universitetet, företag och kommuner med syfte att bidra till smart, hållbar och inkluderande tillväxt och sysselsättning i Norrbotten och Västerbotten.Projektets mål är att utöka perspektivet på innovation och bidra till att nya innovativa innovativa affärsmodeller kan stärka företags- och organisationsutveckling av företag, kommuner och andra samhällsaktörer. Projektet koordineras av Centrum för distansöverbryggande teknik vid Luleå tekniska universitet. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Norrbotten, Region Västerbotten, Luleå kommun, Piteå kommun och Skellefteå kommun.

Nu har du som sitter i Luleå Science Park möjlighet att tycka till, tipsa och komma med förbättringsförslag.
Ta chansen. Enkäten tar någon minut att fylla i och är till hjälp för oss i vårt fortsatta arbete.

Deras uppgift var att analysera satellitbilder och ta fram en model för att minska störningar från moln i satellitbilder. En sådan modell har inte tagits fram tidigare.
– Det är ingen som har löst det riktigt bra. Ibland ser man helt enkelt inte under molnen, och då är det svårt göra prognoser. Det är otroligt mycket matte, beräkning och statistik. Utmaningen är att se hur bra modell man kan skapa, säger Jens Lundström, vd för Arctic Business till Norr Media.
Läs mer i Affärer i Norr