Ett samarbetsavtal har tecknats mellan sex av Sveriges ledande science parks inom ICT. De vill nu tillsammans skapa en Europeisk Digital Innovationshubb (EDIH). Det kan i så fall bli det svenska bidraget till ett nätverk av europeiska hubbar som ska inbjuda till gränsöverskridande samarbeten samt främja spridning och användning av de digitala kapaciteter som byggs upp i näringsliv och offentlig sektor.
De sex miljöerna är: Blue Science Park, Ideon Science Park, Kista Science City, Luleå Science Park, Science Park Mjärdevi och Lindholmen Science Park. De har alla stark regional förankring och utgör tillsammans innovationsmiljöer med fler än 2400 bolag med 59 000 anställda samt de tyngsta universiteten inom ICT.

Med Sweden ICT vill de nu stärka Sveriges position som ledande ICT-nation och med en gemensam EDIH-ansökan skapas ett rikstäckande nätverk för att främja såväl nationellt som internationellt samarbete. För att förbättra förutsättningarna för bolagen inom ICT-branschen kopplat till innovationsmiljöerna, har de sex miljöerna ingått ett samarbetsavtal som fokuserar framför allt på nationell samverkan, innovationsscouting och talangattraktion.
– Sverige är starkt inom ICT och digitalisering och vår innovationskraft är världsledande. Samtidigt är Sverige ett litet land. Flera av våra konkurrerande regioner i världen är minst lika stora som hela Sverige. Därför vill vi i frågor där det krävs spetskompetens bli starkare på att samordna oss nationellt – exempelvis i en gemensam digital hub. Det säger Magnus Forsbrand, vd Blue Science Park, som är en av initiativtagarna.
Nu avvaktar man nästa steg från regeringen i frågan. Ambitionen är att lämna in en gemensam ansökan under nästa år.

Läs mer på www.swedenict.se Pressrelease innovationshub

För mer information:
Tore Johnsson, VD Luleå Science Park, 0703-659 684, tore@luleasciencepark.se

 

Har du hört det förut? Det pratas om kompetensförsörjningens utmaningar i alla sammanhang. Företagen uppger att det är ett av de allra största hindren för tillväxt. Offentlig sektor saknar redan idag personal och med en allt äldre befolkning ser framtidens scenarier ut som en mardröm.
Så vad gör vi?

Några definierar situationen som ett krig. Vill växa snabbt och behöver de bästa. Nu. Slåss med sina branschkollegor om de skarpaste hjärnorna och mest slipade talangerna. Lockar med högre lön och bättre villkor, kastar med en firmabil i erbjudandet. Och talangerna kommer, och går, så snart det kommer ett bättre erbjudande.

Andra pratar om kris och tittar på med tom blick och lamslagna händer. Tänker att det inte går att konkurrera med de lönerna/erbjudandena/anställningsvillkoren eller med storstädernas dragningskraft. Och folk kommer knappt, och går när de kan, för de saknar sammanhang och visioner.
Så vad gör vi?

I Science Parks samarbete med Teknologkåren hör vi ofta om studenternas frustration kring svårigheten att nå ut på arbetsmarknaden. ”Företagen är helt ointresserade av oss!” I andra änden finns företag med stora rekryteringsutmaningar. ”Studenterna är helt ointresserad av oss”.
Så vad gör vi?

Jag träffar kollegor från andra Science Parks i Sverige, i Stockholm, Lund, Linköping, Kista, Göteborg, Umeå, och de pratar om samma saker. Företagen tävlar om samma personer och alla har för få, väldigt många för få.

Men vad gör vi?

Vem ska jobba hos er om fem år? Vilken typ av kompetens kräver det? Vilka arbetsuppgifter kommer att vara relevanta i er bransch? Vilka människor behöver du i din organisation då? Vilka attityder och värderingar gör er förberedda för framtiden och på vilket sätt säkerställer ni att det är de individerna som stannar eller söker sig till er? Vem i din organisation arbetar med de frågorna och vad gör hen idag?

Med tanke på hur enorm hämsko den här frågan är för regionens utveckling så möter jag förvånansvärt sällan människor som verkar ta den på allvar. Oftare möts jag av ömma tår och revirtänk. Som om vi hade lyxen att begränsa våra möjligheter genom att inte nyttja den gemensamma kraften i samarbete. Som om vi inte förstår att när det går bra för någon så går det bättre för alla. Och om vi ska locka en enda människa att flytta till den norra avkrok vi kallar hemma så måste vi kunna visa upp ett rikt näringsliv där det finns möjlighet till ett långsiktigt varierat arbetsliv. Vår ankdamm är för liten för att vi ska kunna överleva på kortsiktig kannibalism och suboptimering. Vi konkurrerar med resten av världen, så vi behöver bygga varandras framgång.

Är du en av dem som står med ömma tår på gränsen av det du anser är ditt revir? Ta på dig stålhättade skor och lyft blicken. Ditt revir är så mycket större än det du ser, ditt crew så många fler än du tror, ditt erbjudande så mycket starkare, tillsammans.

Ingenting storslaget har någonsin gjorts av någon isolerad!

Ulla-Britt Kankanranta
Affärsutvecklare, Luleå Science Park

Krönika publicerad i Affärer i Norr 2019-11-15

 

På bilden står förstudieledare för alla planerade noder i Sverige, Anders Johansson, Agnetha Jacobson, Helena Theander och Malin Larsson.

Under ledning av Luleå Science Park startar nu en förstudie med mål att etablera en nordlig nod inom den nationella satsningen AI Innovation of Sweden. Luleå Tekniska Universitet, IUC Norr och Region Norrbotten är engagerade från start och ambitionen är att bygga en verksamhet som innefattar partners från Kiruna i norr till Sundsvall i söder. 

AI Innovation of Sweden är en nationell satsning för att accelerera forskning och innovation inom tillämpad AI, vilket görs tillsammans med en lång rad olika intressenter inom industri, akademi, forskning och offentlig sektor. Inom ramen för verksamheten etableras så kallade noder runt om i landet med syfte att ytterligare accelerera tillämpning av AI. Den första noden är på plats i Göteborg och den nya förstudien är nu ett första steg i arbetet med att etablera en nod även i Norra Sverige.
Initialt har arbetsgruppen bestått av regionala partners från Luleå Science Park, Luleå Tekniska Universitet, IUC Norr och Region Norrbotten. Nu ska en styrgrupp tillsättas som speglar en större del av den tilltänkta geografin.

Projektledare för förstudien är Anders OE Johansson som är erfaren projektledare med bred kompetens inom industriell IT, digitalisering och automation. Anders har byggt och utvecklat projekt från tidiga stadier både nationellt och internationellt vid flera tillfällen och hans kontaktnät kommer att vara en stor tillgång i förstudien.

– Då AI förväntas ge enorma möjligheter och påverkan både på näringsliv och vår välfärd är det viktigt att synliggöra och stärka norra Sveriges resurser och initiativ, samt göra det i ett nationellt sammanhang, säger Anders OE Johansson. 

 Ledande i framdrivandet av en nordlig AI-nod är Luleå Science Park
– Utvecklingen går oerhört snabbt inom det här området. Sveriges företag måste fortsätta att vara relevanta i ett internationellt perspektiv och det är viktigt att vi i den norra delen framgent håller en stark position. Ett nationellt samverkansprojekt av det här slaget har samtidigt potential att tillgängliggöra den nya tekniken för innevånarna, säger Tore Johnsson, VD för Luleå Science Park.

 – Vi är mycket glada att Luleå Science Park vill ta sig an etableringen av en nod i norra Sverige. Diskussionen så långt speglar väl den höga ambitionsnivå som vi vill hålla i AI Innovation of Sweden och jag ser fram emot att tillsammans med Luleå Science Park och relevanta aktörer driva tillämpning av AI i både privat och offentlig sektor, säger Martin Svensson, Co-Director, AI Innovation of Sweden

Arbetet med förstudien har startat och noden beräknas vara i full drift under första kvartalet nästa år. Förutom den kommande noden i norra Sverige så  pågår förstudier även kring noder i Stockholm och Malmö. 

Kontaktperson:
Anders OE Johansson
anders.oe.johansson@ai.se
+46 70 5625250

 

Om AI Innovation of Sweden
AI Innovation of Sweden är en nationell kraftsamling som accelererar innovations- och forskningsarbete för tillämpning av AI, med det övergripande målet att långsiktigt stärka svensk industris konkurrenskraft och den svenska välfärden. Genom att tillhandahålla mötesplatser, nätverk, projektresurser, data och domänkunskap möjliggör, initierar och driver AI Innovation of Sweden projekt inom applicerad AI.AI Innovation of Sweden finansieras av Vinnova och Västra Götalandsregionen samt drygt femtio partners från industri, offentlig sektor, forskningsinstitut och akademi. Formell värd för satsningen är Lindholmen Science Park AB. www.ai.se

Under december 2019 kommer LTU Business i samarbete med Luleå Science Park att erbjuda företagsledare möjligheten att genomgå LTU Business Growth Academy – en utbildning för modiga ledare som söker nya perspektiv, praktiska metoder och värdefulla kontakter. Utbildningen har huvudfokus i strategi – hur bör strategiska beslut tas och vad bör de grunda sig på?
Hur kan du som företagsledare ta steget från magkänsla-beslut till att arbeta med analys och strategiskt tänkande.
Utbildningen hålls under fem tillfällen under hösten på kvällstid på Luleå Science Park. Utbildningsdatum i december: 4, 9, 11, 16 och 18.

För vem? 

Modiga ledare i små och medelstora företag som vill få nya perspektiv, praktiska metoder och värdefulla kontakter på resan mot långsiktig tillväxt.

Gå in på www.ltubusiness.se för att läsa mer och anmäla dig!

How do you see owl’s here?, frågar vår internationella student på praktik. Jag och mina kollegor ser frågande på varann, how do we see owl’s? Är frågan var man kan få syn på en uggla, när man kan få syn på en uggla eller hur vi ser på ugglor rent generellt? Det senare kändes långsökt över förmiddagskaffet mellan en norrbottning, en västernorrlänning och en pakistanier. Men det var precis vad han undrade. I ivern att lära sig svenska hade besöken på biblioteket och i svenska läroböcker för lågstadiet bjudit på många bilder av ugglor och det var märkligt. Någon som växt upp med den pakistanska varianten av Fablernas Värld har nämligen lärt sig att ugglan är det mest lata och slarviga djuret av dem alla.

Det blev en munter paus där vi pratade om ugglor och förförståelse och kulturella skillnader. Hade det hänt om vi inte hade haft den uppenbara språkliga barriären att luta oss mot? Det är lätt att förutsätta att vi förstår varann, att om vi talar samma språk så betyder orden samma sak för mig som för dig.

Under min tid i Försvarsmakten lärde jag mig att ”personalorientering” inte hade något att göra med karta och kompass och att en plint inte var ett föremål från barndomens gympasal utan att båda uttrycken beskriver mötesformer av olika karaktär. Med tiden blev jag förhållandevis flytande på ”militäriska”. Nu är jag nybörjare på ”techniska” och med begreppsapparaten kommer förhållningssätt, attityder, förutfattade meningar och osynliga regler.

Luleå Science Park driver tillsammans med Teknikkvinnor ett projekt för att undersöka möjligheterna att ta fram ett tekniskt hjälpmedel som kan analysera exkluderande fördomar, bias, i text och föreslå alternativ som gör texten mer inkluderande. I första steget fokuseras ett verktyg på engelska för bias mot kön. Så småningom hoppas vi på fler språk, fler minoriteter och fler grundantaganden. Tänk om det leder till ökad förståelse mellan grupper, ökad medvetenhet om den egna förförståelsen och en ökad färdighet i kommunikation! Tänk om fler börjar söka jobb där vi saknar kompetens, om fler intresserar sig för utbildningar vi har behov av, om människor börjar identifiera sig med branscher och miljöer de har fallenhet för och inte bara de som de traditionellt förknippats med.

Och tänk om vi redan idag kan göra en del av det arbetet själva, bara genom lite extra nyfikenhet och självreflektion! Vad pratar ni för språk hos er?

Det var en lärorik kaffepaus att försöka förklara för vår pakistanske student vad det betyder att vara flitig som ett bi eller att ha en räv bakom örat. Att ta emot en praktikant är för övrigt en bra idé av en massa andra orsaker, men det är en helt annan historia.

 

Ulla-Britt Kankanranta
Affärsutvecklare, Luleå Science Park

 

Publicerad i Affärer i Norr 2019-10-11

För första gången lanseras SHL-tipset på Luleå Science Park.

Där bjuds alla in att tävla om att vara den bäste att tippa utgången av SHL.

Tävlingen består av 3 moment:

  1. Tippa SHL-tabellen efter 26 omgångar. Kostnad 100 kr (tippas innan den 15:e September kl 12)
  2. Tippa SHL tabellen efter 52 omgångar. Kostnad 100 kr (tippas efter 26 omgångar)
  3. Tippa vinnaren av SHL. Kostnad 100 kr (tippas efter 52 omgångar)

Så här går det till: 

  1. Sätt ihop en tabell som du tror att den kommer att se ut efter 26 omgångar
  2. Fyll i formuläret https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSe5pwQZvTnTX-uBN0kZIXsCphAkFxZA3vPcsPJBsm3aGseBog/viewform
  3. Swisha 100 kr till 0704530022, ange SHL, namn och mejl i meddelanderutan
  4. Gör ovanstående innan kl 12 den 15/9 2017
  5. Efter varje moment, 26 omgångar respektive 52 och final utses en ensam vinnare som har lägst antal avvikelser från den aktuella SHL-tabellen. Vinnaren får 50% av allt satsat kapital i tävlingen. Resterande går till föreningen Vilda Kidz. Vinnaren publiceras i Luleå Science Parks nyhetsbrev och kontaktas via mejl för utbetalning.

Notarius publicus som kommer att kontrollera att allt går rätt till är Ann-Sofie Gyllenhaal på LTU Business AB. Hon får inte delta i tävlingen.

Frågor?
Kontakta Johan Bergström på LTU Business

Leila Ashrafi och Sarah Gotthold från Arctic Business Incubator

Arctic Business Incubator är en av våra viktigaste medspelare som också driver Sveriges rymdinkubatorn ESA BIC Sweden. De hjälper dig att utveckla din affärsidé till ett växande företag. Första steget är ABI Accelerator där du får arbeta med din idé under några månader för att sedan ta dig vidare till inkubatorn där du får ditt företag att växa! Där får du hjälp att hitta finansiering, dina kunder, bygga team och göra affärer. Varje år hjälper de ett fyrtiotal personer att förverkliga sina drömmar! Ta kontakt så får du veta mer.

 

 

 

 

 

Facebook öppnar sitt första europeiska datacenter i Luleå.

– Vi har undersökt alternativ i hela Europa och efter en omfattande process kom vi fram till att Luleå hade den bästa helhetslösningen, med ett klimat väl lämpat för naturlig kylning, tillgången till ren energi, bra mark, välutbildad arbetskraft och ett skickligt och engagerat företagsklimat, säger Tom Furlong, ansvarig för nyetableringar på Facebook.

För två år sedan började Luleå arbeta med att få internationella IT-bolag att upptäcka regionen.  I dag offentliggjorde Facebook alltså att de ska bygga sitt första europeiska datacenter i just Luleå.  Facebook valde Luleå för regionens unika egenskaper. Här finns hög teknisk kompetens från universitetet och naturlig kyla som behövs för att hålla nere temperaturen i serverhallarna. Även det driftsäkra elnätet, de låga elpriserna och den rena energin var en stor fördel.

–   Att Facebook kommer till oss är ett bevis för regionens kvaliteter och en enorm laginsats från alla inblandade. Luleå har ställts mot mängder av alternativ och när det gäller den här typen av investeringar så chansar man inte, säger Matz Engman, VD Luleå Näringsliv.

Det största i sitt slag
Datacentret blir det största i sitt slag i Europa, med en area på 84 000 kvadratmeter vilket motsvarar drygt 11 fotbollsplaner. Bygget sker i tre etapper och färdigbyggt kommer det bestå av tre serverhallar.  Den första ska vara i drift om ett år och hela anläggningen väntas vara klar 2014.  En stor del av trafiken från världens 800 miljoner Facebookanvändare kommer då att hanteras i det nya datacentret.

– Det här är den största enskilda investeringen i Luleå sedan stålverket byggdes 1940. Det här är början på en helt ny och digital industriera för hela vår region, som i och med etableringen blir en nod för datatrafik i hela Europa, säger Karl Petersen, kommunalråd i Luleå.

Totalt innebär projektet att flera miljarder kommer att investeras inom de närmaste tre åren och att 300 årsarbetstillfällen kommer att skapas bara under byggnationen.

Vad är ett datacenter?
Ett datacenter fungerar som en jättedator. Det huserar tusentals dataservrar som genom att arbeta tillsammans kan processa stora mängder datatrafik. Servrarna är länkade med omvärlden via fiberoptikskablar, och kan på så sätt använda sin samlade kapacitet för att göra omfattande beräkningar för att få tjänster på webben – till exempel Facebook – att fungera.

När du använder Facebook, till exempel för att uppdatera din status eller kommentera vänners bilder och filmer, tar servrarna i Facebooks datacenter emot och beräknar dina önskemål så att själva handlingen upplevs som direkt i samma ögonblick du utför den. Med 800 miljoner användare världen över och mer än 100 miljoner bilder som laddas upp varje dag, är det enorma mängder data som behöver processas av Facebook varje dag.

 

Luleå Science Park - En del av Luleå Kommun
Aurorumvägen 2, 977 75 Luleå