Viktor Sundling och Viktor Andrée studerar företagsekonomi på Luleå tekniska universitet och håller på att genomföra sitt examensarbete. Deras ämne är att undersöka hur AI kan användas för att förbättra beslutsfattande och strategisk planering inom organisationer.
De har en idé om att samla empirisk data från företag och organisationer för att undersöka hur de använder AI för att stärka sina beslut och strategiska planering och vill komma i kontakt med företag som använder eller har arbetat med AI vid beslutsfattningsprocessen.
Viktor och Viktor skulle uppskatta all feedback och rådgivning de kan få om sin forskningsidé. De är även villiga att justera sin forskningsfråga baserat på vad ett eventuellt företag är ute efter.
Kontakt:
Viktor on LinkedIn
Phone: +46 76 093 72 22
Vi bjöd nyligen in till en inspirationslunch med hållbarhets- och inköpsexperter från SSAB, LKAB samt H2 Green Steel. Under rubriken ”Satsa hållbart och vinn affärer” delade trion med sig till publiken hur de arbetar med hållbarhetsfrågor.
Så jobbar SSAB med en hållbar leverantörskedja
SSAB har som mål att sätta fossilfritt stål på marknaden 2026 och vara helt fria från koldioxidutsläpp runt 2030. SSAB arbetar utifrån en hållbarhetsstrategi som omfattar allt från säkerhet till mångfald, leverantörsarbete, cirkularitet och miljöarbete. Man ser på hela leverantörskejdan – var kommer produkterna ifrån? Är det från högriskländer och riskkategorier man upphandlar? SSAB arbetar idag efter en helt ny uppförandekod som leverantörer måste följa. Den är uppdaterad i enlighet med internationella regler och tydliggör vilka förväntningar som finns på leverantörer.
Christina Friborg, Hållbarhetsdirektör SSAB:
”Vi kan tillsammans göra världen så mycket bättre genom näringslivet. Det är näringslivet och bolagen som kommer att driva förändringen i världen och göra skillnad på riktigt ”
Hur gör H2 Green Steel hållbara inköp?
H2 Green Steel är just nu inne i en fas där väldigt många inköp sker. Hållbarhet är en ständigt återkommande fråga – Hur kan man som företag göra för att bli ett hållbart alternativ? Som svar på frågan menar Marcus Kazincy att det gäller att hitta lösningar som är affärsmässigt gångbara. Många är inte beredda på att betala extra för en grön produkt om det inte finns ett väldigt specifikt case för den.
H2 Green Steel arbetar efter en modell uppdelad i fem olika steg som leverantörer behöver kvalificera sig inom, nämligen: Risk, kvalificering, samtycke och konkurrenskraft, referenser och kontroller och slutligen leverantörsekosystemet.
Rasmus Kazincy, inköpschef, H2 Green Steel:
”Tittar man på hållbarhetsfrågan hamnar man väldigt snabbt i resurseffektivisering – mitt sätt att göra mest för hållbar omställning är att applicera affärslogik för att driva förändring”
Vad innebär LKAB:s omställning för leverantörer?
LKAB påbörjade arbetet 2014 att processkartlägga en hållbar inköpskedja. De har kategoriserat arbetet i fyra delar; miljömässig, klimatmässig, social och ekonomisk hållbarhet. De arbetar för Co2minskning, bättre resursanvändning, rätt förutsättningar, en arbets- och säkerhetskultur i framkant, transparens och spårbarhet, en förbättrad produktivitet och konkurrenskraft.
Mats Stålnacke, chef hållbara inköp LKAB:
”En inköpare är en av de hållbarhetsprofessioner som faktiskt kan driva förbättringar och förändringar i en leverantörskedja utifrån att man gör business”
Vad kan jag konkret göra som stort eller medelstort företag i mitt hållbarhetsarbete?
Tips från expertpanelen:
- Förstå din egen verksamhet, mät förmågan och prestationen inom olika områden – då kan du också lista ut vad du kan göra optimera, göra annorlunda och bli bättre på.
- Identifiera var ditt företag har störst påverkan. Hållbarhetsfrågan behöver inte alltid vara kopplad till klimat. För dig som företagare kanske den viktigaste påverkansfaktorn är digitalisering, säkerhet eller mångfald. Fundera på hur du kan ”tweaka” din affär för att minska negativ påverkan på miljö, klimat eller vilket område det kan beröra.
Summering:
- Ett gott hållbarhetsarbete bedöms inte utifrån andras antaganden – utan baseras på den interna förmågan hos ett företag att ställa krav och kontrollera efterlevnad i alla led.
- Hållbarhetsekvationen K3/U kort förenklad:
Satsa på kompetens, jobba med krav, kontroll och uppföljning.
- Keep it simple, back to basic och börja med dig själv.

Mer information
Just nu driver vi en rad insatser inom området hållbarhet och kompetensförsörjning. Vill du veta mer, kontakta vår affärsutvecklare Linda Björk.
Kontakta Linda


Luleå Science Park har i och med övergången till Luleå Business Region per den 1 mars fått prioriterade områden att utveckla, med bas i de företag och verksamheter som finns i parken och de som vill etablera sig där.
Sara Json Lindmark, med en tidigare roll som affärsutvecklare, tar nu rollen som verksamhetsledare för Luleå Science Park. Prioriteringen ligger på att utveckla platsen genom att skapa en innovativ, kreativ och social infrastruktur. Målet är att attrahera talanger till parkens bolag och bygga en starkare relation till Luleå tekniska universitet och dess studenter.
“Att utveckla platser, attrahera talang och skapa win-win-case med företag har varit den röda tråden i mitt yrkesliv – från det att jag själv var företagare till att jag var chef över den publika verksamheten på Norrbottens Museum i 6 år, menar Sara Json Lindmark och fortsätter:
På en Luleå Science Park har man den stora förmånen att jobba nära kunskapsintensiva företag, forskare och studenter – så yrkesmässigt har jag hittat hem. Jag ser goda synergier att nu ingå i Luleå Business Regions team och antar utmaningen att leda och formera Luleå Science Park som en innovativ växtplats vad gäller Tech inom den gröna transformationen. Första steget är nu att rekrytera en Junior Affärsutvecklare samt stärka samarbetet med olika parter.”
Kontakta Sara:
070-648 49 69
sara@luleasciencepark.se
Tintin och Maja valde att stanna kvar i Luleå efter studietiden. Varför valde de att flytta till Luleå och vad är deras tips till företag för att få studenter att stanna kvar i Luleå?

Tintin Tingrot och Maja Stenström
Varför valde ni att studera på Luleå tekniska universitet?
Maja älskar att åka skidor och ville bo nära kusten för att kunna utöva fritidsintressen och valde därför att flytta till Luleå, medan Tintin redan som liten visste att Luleå var staden hon ville prova att bo i.
Vad gjorde ni under studietiden?
Under studietiden var Tintin var engagerad i bland annat Teknologkåren och maskinteknologsektionen. Maja var engagerad i StiL Frilufts. Majoriteten av studentlivet cirkulerar kring Porsön men både Maja och Tintin var intresserade av att lämna Porsöbubblan titt som tätt för att se mer av Luleå än bara universitetet.
Under första sommaren i studietiden valde Tintin att åka till sina föräldrar över sommaren. Maja sökte jobb i Luleå men fick inget besked tidigt nog och valde då att flytta till en annan stad över sommaren. Somrarna som följde valde de båda att stanna kvar i Luleå då de hittade sommarjobb som gav besked tidigt. Att stanna över sommaren rekommenderar de båda starkt för att få en annan syn av Luleå när studierna inte är i fokus. Detta bygger dock på att det finns företag som är villiga att anställa sommarjobbare och erbjuda vettiga tjänster.
Vad tror ni är avgörande för att studenter skulle välja att stanna kvar i Luleå? Varför stannade ni kvar?
Maja och Tintin tror att det är viktigt att få studenterna att lära känna Luleå som stad och lämna Porsöbubblan. Luleå har många styrkor så som närhet till natur och stadsliv. Tråkigt nog känner båda att man ifrågasätts varför man väljer att bo kvar i Luleå efter studietiden i stället för uppmuntran. Genom att sluta ifrågasätta tror de att det kan bidra till att fler studenter vill stanna. Maja och Tintin stannar kvar i Luleå av den enkel anledningen att de trivs och vill vara här.
Hur ser er drömarbetsplats ut?
Båda anser att flexibla arbetstider och att frihet under ansvar är viktigt. Maja och Tintin önskar att det finns utvecklingspotential och utmaningar i jobbet.
När ni fick kontakt med er arbetsgivare efter examen? Vad gjorde att ni valde det företaget?
Maja fick tips om sin första arbetsgivare genom sitt kontaktnät som hon byggt upp under studietiden och sökte därför en trainee-tjänst på företaget. Tintin sökte jobb via LinkedIn och blev rekommenderad vidare till ett annat bolag.
Hur får vi studenter att stanna?
Det är viktigt att fånga upp studenterna tidigt och introducera dem till Luleå och ert företag. Visa dem möjligheterna som finns i staden både under och efter studietiden. Studenter är snabblärda, intresserade, formbara och är villig att ge det extra till en arbetsplats menar Tintin och Maja. Några tips är:
- Skapa ett kontaktnät med studenter under deras studietiden, exempelvis genom studentorganisationer.
- Våga anställa sommarjobbare och erbjud exjobb.
- Ge studenter utvecklande arbetsuppgifter.
- Våga ge studenter ansvar på sommarjobbet.
- Ge studenter återkoppling kring sommarjobb i god tid.
- Kommunicera gärna en utvecklingsplan för studenten och möjligheter till fastanställning.
- Våga anställ nyexaminerade.
Sedan drygt ett år tillbaka finns Naprapatakuten och dess ägare Rickard Niia etablerade på Luleå Science Park. Att placera sig på Science Park var ett strategiskt beslut enligt Rickard.
Hos Naprapatakuten finns förutom kiropraktikertjänster den omtalade Aquamassagen.
Auquamassagen är en massage du själv bestämmer över. Du lägger dig på britsen precis som vanligt, skillnaden här är att du ligger på britsen med kläderna på under hela massagen. Njut av 37-gradigt varmt vatten som masserar dig från topp till tå från tre sidor samtidigt medan lyssnar på avslappnande musik.
En behandling tar cirka 15-20 minuter och motsvarar 60 minuter klassiskt massage.
Aquamassage är perfekt mot:
– långvariga stressrelaterade smärtproblem i kroppen
– Ökar effektivt blodcirkulationen, serotoninivåerna i kroppen och balanserar upp humöret igen.
– Långvarig stress
– Stressrelaterad smärta
– Fibromyalgi med ömhetsrelaterade smärtor
Mer information och kontakt med Naprapatakuten.
Serieentreprenören och numera AI- och Innovationschef på Pensionsmyndigheten, Ishtar Touailat har i dagarna besökt Luleå Science Park.
Syftet med besöket är att se över möjligheterna att upprätta ett AI-program. I programmet ska näringsliv, myndigheter, akademi och forskning samarbeta för att identifiera behov som med hjälp av ArtificielI intelligens syftar till att bygga en mer jämställd, inkluderande och säker morgondag.
Med AI-programmet vill man också bygga upp en tätare samverkan med studenter, professorer, forskare och doktorander. Genom det initiativet säkerställer man att all kompetensen och forskning kommer ut i samhället och införlivas i samhället.
Förutom att träffa representanter på Luleå tekniska universitet så är möten med andra statliga myndigheter också på agendan.
Vi får se mer av Ishtar i Luleå redan i februari då hon föreläser på Luleå Science Park inom AI, innovation och jämställdhet.
På Luleå Science Park genomför vi regelbundet företagsbesök för att möta företagen, ta del av deras utmaningar, nuläge och kompetens.
I veckan hade vi två företagsbesök på agendan. Först träffade vi Malin Correia, Hitachi Energy för intressanta samtal om elförsörjning, byggen av nya nät och kraftproduktion och sedan Tor Minde och Petter Kyösti på RISE. Där fick vi en rundtur i deras testmiljö för datacenter.
Med oss hade vi Rickard Lundmark, Vd Luleå Business Region, tillträdande ordförande för Kultur-& fritidsnämnden Evelina Rydeker och våra kommunalråd Carina Sammeli och Fredrik Hansson.
Är du intresserad av ett företagsbesök? Mejla oss via hej@luleasciencepark.se
Vi fick en pratstund med en av Haystacks grundare, Björn Hortell och fick ta del av livet som entreprenör och hur deras affärsidé kan bota ensamhet.
Haystack är den första dejtingtjänsten där människor kan lära känna varandra online genom att göra roliga saker tillsammans. Haystacks vision är en värld där alla blir välkomnade för vilka de är och inte för hur de ser ut. Det ska vara kul att komma i kontakt med nya människor, även online.
https://youtu.be/j4Hqb2jvFdk
– “Jag flyttade utomlands i tidiga 20-åren och reste runt mycket i både arbete och nöje. Eftersom jag ofta flyttade till en ny plats själv använde jag dejtingappar för att komma i kontakt med nya människor. Jag märkte fort att de appar som finns är bra på att skapa matchningar, men de bryter varken isen eller skapar interaktion. Hur kan man veta om man klickar med någon genom att titta på en statisk bild och sedan text chatta? Jag började prata med människor i olika delar av världen om vad jag upplevde och märkte att jag inte var ensam om att känna så. Där någonstans föddes idéen bakom Haystack” säger Björn Hortell, en av grundarna.

Om så är fallet, grattis! Nu har nämligen Lyckosparken kickat igång. Lyckosparken är en tävling för entreprenörer i Boden, Haparanda, Kalix och Luleå som gör sin kommun till en ännu bättre plats att leva på. Allt du behöver göra för att delta är att senast 18 december skicka in en ansökan där du beskriver din affärsidé för oss.
Kanske blir du en av tre som får ta del av prispotten på drygt en kvarts miljon. Snacka om en skjuts i rätt riktning. Spark i baken och lycka till!
Jag vill vara med! Raka spåret till ansökan >
Allt du behöver veta om Lyckosparken
Betydelsen av attraktiva livsmiljöer och att gemensamt lyfta vikten av att tillsammans bygga Porsöns attraktionsvärde var ett av samtalsämnena när vi mötte Akademiska Hus.
Vi har många utmaningar men det viktiga är att ständigt sträva efter att utveckla LTU:s campusområde i relation till Luleå Science Park som viktiga spelare i Luleå och Region Norrbotten. Extra roligt att vi fick träffa Elina Blombäck, ny Strategisk Fastighetsutvecklare på Akademiska Hus som gjort det suveräna valet att flytta tillbaka till Norrbotten från södra Sverige.
Tillsammans med Rickard Paulsson, Fastighetschef Akademiska Hus och Sara Json Lindmark, Affärsutvecklare på Luleå Science Park finns det många tankar och idéer kring den fortsatta utvecklingen av Porsön.
Vill du veta mer om vårt gemensamma arbete kring attraktiva livsmiljöer kontakta Sara Json Lindmark, Luleå Science Park, sara@luleasciencepark.se