Det är bra att regeringen vill underlätta för företag att rekrytera internationella talanger. Men attraktionskraft handlar om mer än att slipa ner byråkratiska hinder. För att på allvar konkurrera globalt behövs fokuserade insatser för att nå ut med en positiv bild av Sverige, skriver företrädare för näringslivet.
Varje år bidrar internationella studenter med runt 3,5 miljarder kronor till svensk ekonomi, enligt en rapport från Svenska Institutet 2022. De som stannar kvar fortsätter att generera hundratals miljoner varje år, i skatteintäkter och köpkraft. Det är också uppenbart att Sveriges viktiga tekniksektor inte kommer att klara sig i den globala konkurrensen utan påfyllning av högkvalificerad utländsk arbetskraft. Alla siffror pekar åt samma håll: den brist på kompetens som teknikföretag larmat om sedan 2012 kvarstår. Enligt färska siffror från Sveriges Ingenjörer uppger 13 av 16 stora ingenjörsarbetsgivare att de planerar att anställa lika många eller fler ingenjörer i år jämfört med förra året.

Därför är det välkommet att regeringen markerat att man vill minska byråkratiskt krångel som hindrar högkvalificerade internationella talanger från att matcha med svenska företag. Åtgärderna har länge efterfrågats av näringslivet, inte minst av de många företag som verkar internationellt.

Minskat krångel välkomnas också av talangerna själva. Ett exempel är Esteban, en ung mjukvaruingenjör från Colombia som nu bidrar med kunskap på hög nivå på ett stort svenskt ingenjörsföretag. Processen att flytta med familjen till Sverige har varit tidskrävande och kostsam. Men det var nära att Esteban inte ens fick upp ögonen för Sverige. Andra länder var aktuella, och när han approcherades av en svensk arbetsgivare var hans första instinkt att ignorera det: ”it was too far, too cold, too strange”. Först efter mycket research fick han kunskap om fördelarna med att leva och bo i Sverige: möjlighet till utbildning för barnen, ett välfungerande samhälle, inkluderande företagskultur – och att man inte måste kunna perfekt svenska direkt, vissa företag har till och med engelska som huvudspråk.

Estebans historia visar på en tydlig poäng: Sverigebilden är inte så känd och så positiv som vi kanske tror. I den hårdnande globala konkurrensen om högkvalificerad arbetskraft behöver vi bygga attraktion kring varumärket Sverige.

I en rapport från Linköping Science Park som driver det nationella programmet Switch to Sweden, framgår att det som i första hand hindrar arbetsgivare från att anställa internationellt är skillnaderna i språk och kultur. För internationella studenter är den största anledningen att lämna Sverige efter studierna att svenska företag inte är tillräckligt öppna för internationella medarbetare. De uppger också att språket utgör det största hindret för att bli hemmastadd Sverige. Mjuka värden som språk, kultur och socialt sammanhang är alltså viktiga för en framgångsrik strategi för internationell talangattraktion.

Vårt grannland Finland har förstått behovet av ett samlat grepp. Redan 2017 lanserades en strategi med målet att Finland ska bli ett internationellt attraktivt land att jobba och forska i, att bo i – och att investera i. Strategin omsätts i praktiken genom programmet Talent Boost, som bygger på samverkan mellan myndigheter, universitet och näringsliv, med tydliga tjänster som riktar sig till finska företag och till internationella studenter. Även i Estland har man förstått de mjuka värdenas avgörande betydelse för att få talanger att vilja stanna kvar, med programmet Re-Invent Yourself som underlättar för medföljande och familjer. Vi är övertygade om att fokuserade insatser likt dessa skulle få positiva effekter för Sveriges behov av högkvalificerad arbetskraft. Mycket finns ju redan på plats.

• För det första: Sverige har i grunden ett liberalt och öppet system för arbetskraftsinvandring. I många avseenden har Sverige en stark position och ligger på topp fem i flera internationella rankingar över länders förmåga att konkurrera om talanger. Svensk företagskultur är uppskattad, levnadsstandarden är hög med möjlighet till gratis utbildning av hög kvalitet. När nu byråkratiska processer blir mindre utdragna och kostsamma är flera av de praktiska förutsättningarna på plats.
• För det andra: Sverige är ett litet språkområde, vilket innebär en svårighet i sammanhanget. Men svenskarnas kunskaper i engelska är bland de bästa i EU och på många svenska teknikföretag är engelska redan huvudspråk. Detta behöver omvärlden få veta, och företag behöver fundera över vilka krav på kunskaper i svenska som verkligen är nödvändiga.

Och de mjuka men avgörande frågorna om språk, kultur och social tillhörighet går att åtgärda. Redan i dag gör många framgångsrika svenska teknikföretag insatser för att internationella medarbetare ska känna sig mer hemmastadda, med undervisning i svenska på arbetstid, sociala aktiviteter, hjälp med att hitta bostad och stöd för medföljande.

Vår uppmaning till politik och myndigheter: lär av Finland och Estland. Fokusera insatserna tillsammans med universitet och näringsliv. Ta fram en nationell strategi och en tydlig verktygslåda för att stimulera, motivera och underlätta internationell rekrytering. Vår uppmaning till näringslivet: se på dem som lyckas. Internationellt expansiva teknikföretag har förstått att tillgången till talanger utanför Sverige är en framgångsfaktor och en väsentlig konkurrensfördel.

Kompetensförsörjning är en ödesfråga för Sverige. Vi ser att vi redan har det mesta som behövs. Med fokus och en tydlig strategi kan vi skapa attraktionskraft i världsklass.

 

Lena Miranda, CEO, Linköping Science Park
Anna Broeders, program manager Switch to Sweden, Linköping Science Park
Richard Carstedt, regionråd Region Västerbotten
Richard Widén, regionutvecklingsdirektör Region Östergötland
Janus Brandin, regional utvecklingsdirektör Region Norrbotten
Therese Hansson Rosenqvist, VD, Sylog Väst
Jens Lundström, VD Arctic Business Incubator & ESA BIC Sweden
Lina Svensberg, Innovation Manager, Compare
Mats Jägstam, VD Science Park Skövde
Maria Olofsson, verksamhetsledare, Uminova innovation
Anna Mård, VD, Skellefteå Science City
Stefan Dinér, VD, Borås INK
Ulrika Malmqvist, VD Movexum
Matts Nyman, CEO Bizmaker
Catharina Sandberg, VD LEAD
Sara Json Lindmark, Verksamhetsledare Luleå Science Park
Angelica Ekholm, VD Dalarna Science Park
Karin Bengtsson, VD Kista Science City
Lotta Wessfeldt, Interim CEO Ideon
Ann-Louise Larsson, Projektledare Dalarna Science Park

 

 

Debattartikeln publicerad i Dagens Industri 22 februari, 2023

Behöver ditt  företag finansiering till utveckling av framtidens energi- och klimatsmarta lösningar?

Energimyndigheten stödjer innovationsutveckling (tjänster, lösningar och produkter) som ett led i att möjliggöra och påskynda kommersialiseringstakten hos företag.

Just nu finns två möjligheter till finansiering som kan ge företag bidrag för att utveckla sitt affärskoncept eller testa sin lösning med kund.

Energimyndigheten tipsar därför om de återkommande erbjudandena:

• Ekonomiskt stöd för att testa och utveckla en innovation med kund

• Utlysningen stänger den 23 maj
• Informationsmöte den 17 maj 2023, klockan 09.30- 10.30

Var: Teams

• Ekonomiskt stöd för att utveckla ett affärskoncept

• Utlysningen stänger 8 juni
• Informationsmöte den 24 maj, klockan 09.30-10.30

Var:  Teams

 

För mer information kontakta: Enheten för hållbar affärsutveckling:

hallbar.affarsutveckling@energimyndigheten.se

 

www.energimyndigheten.se

Vi summerar Sveriges Innovationsriksdag 23 arrangerat av SISP – Swedish Incubators & Science Parks och Ideon Science Park -och så många intryck som slåss om vår uppmärksamhet.

Men Magnus Björsne Executive Director, AZ BioVentureHub konkluderade att det tog några månader att få fram vaccin mot Covid 19 medan det vanligtvis kan ta 17 år. Varför gick den innovationen så fort? Kapital och hårt arbetade forskare. Och så klart ett starkt varför. Vilket betyder att komplexa problem kan lösas om rätt förutsättningar finns.

Sylvia Schwaag Serger, Professor in research politics, Lund University menar, efter många års forskning kring innovationer, att vi ofta glömmer parametern demokrati. Vilket är en nyckel till varför Sverige ligger i topp vad gäller innovationskraft. Men förutom att det som alltid är den största vinsten med konferenser -fysiskt träffa kollegor i samma bransch-så tar vi med oss ledorden att vi på Scienceparks dagligen jobbar för att bygga eko-istället för egosystem.

Nu ser vi fram emot hårdträning inför att vi tagit över stafettpinnen för SIR 24 där Luleå Science Park Luleå Business Region Boden Business Park står som värd.

Viktor Sundling och Viktor Andrée studerar företagsekonomi på Luleå tekniska universitet och håller på att genomföra sitt examensarbete. Deras ämne är att undersöka hur AI kan användas för att förbättra beslutsfattande och strategisk planering inom organisationer.
De har en idé om att samla empirisk data från företag och organisationer för att undersöka hur de använder AI för att stärka sina beslut och strategiska planering och vill komma i kontakt med företag som använder eller har arbetat med AI vid beslutsfattningsprocessen.

Viktor och Viktor skulle uppskatta all feedback och rådgivning de  kan få om sin forskningsidé. De är även villiga att justera sin forskningsfråga baserat på vad ett eventuellt företag är ute efter.
Kontakt:
Viktor on LinkedIn
Phone: +46 76 093 72 22

Vi bjöd nyligen in till en inspirationslunch med hållbarhets- och inköpsexperter från SSAB, LKAB samt H2 Green Steel. Under rubriken ”Satsa hållbart och vinn affärer” delade trion med sig till publiken hur de arbetar med hållbarhetsfrågor.

Så jobbar SSAB med en hållbar leverantörskedja

SSAB har som mål att sätta fossilfritt stål på marknaden 2026 och vara helt fria från koldioxidutsläpp runt 2030. SSAB arbetar utifrån en hållbarhetsstrategi som omfattar allt från säkerhet till mångfald, leverantörsarbete, cirkularitet och miljöarbete. Man ser på hela leverantörskejdan – var kommer produkterna ifrån? Är det från högriskländer och riskkategorier man upphandlar? SSAB arbetar idag efter en helt ny uppförandekod som leverantörer måste följa. Den är uppdaterad i enlighet med internationella regler och tydliggör vilka förväntningar som finns på leverantörer.

Christina Friborg, Hållbarhetsdirektör SSAB:
”Vi kan tillsammans göra världen så mycket bättre genom näringslivet. Det är näringslivet och bolagen som kommer att driva förändringen i världen och göra skillnad på riktigt ”

Hur gör H2 Green Steel hållbara inköp?

H2 Green Steel är just nu inne i en fas där väldigt många inköp sker. Hållbarhet är en ständigt återkommande fråga ­– Hur kan man som företag göra för att bli ett hållbart alternativ? Som svar på frågan menar Marcus Kazincy att det gäller att hitta lösningar som är affärsmässigt gångbara. Många är inte beredda på att betala extra för en grön produkt om det inte finns ett väldigt specifikt case för den.

H2 Green Steel arbetar efter en modell uppdelad i fem olika steg som leverantörer behöver kvalificera sig inom, nämligen: Risk, kvalificering, samtycke och konkurrenskraft, referenser och kontroller och slutligen leverantörsekosystemet.

Rasmus Kazincy, inköpschef, H2 Green Steel:
”Tittar man på hållbarhetsfrågan hamnar man väldigt snabbt i resurseffektivisering – mitt sätt att göra mest för hållbar omställning är att applicera affärslogik för att driva förändring”

Vad innebär LKAB:s omställning för leverantörer?

LKAB påbörjade arbetet 2014 att processkartlägga en hållbar inköpskedja. De har kategoriserat arbetet i fyra delar; miljömässig, klimatmässig, social och ekonomisk hållbarhet. De arbetar för Co2minskning, bättre resursanvändning, rätt förutsättningar, en arbets- och säkerhetskultur i framkant, transparens och spårbarhet, en förbättrad produktivitet och konkurrenskraft.

Mats Stålnacke, chef hållbara inköp LKAB:
”En inköpare är en av de hållbarhetsprofessioner som faktiskt kan driva förbättringar och förändringar i en leverantörskedja utifrån att man gör business”

Vad kan jag konkret göra som stort eller medelstort företag i mitt hållbarhetsarbete?

Tips från expertpanelen:

• Förstå din egen verksamhet, mät förmågan och prestationen inom olika områden – då kan du också lista ut vad du kan göra optimera, göra annorlunda och bli bättre på.
• Identifiera var ditt företag har störst påverkan. Hållbarhetsfrågan behöver inte alltid vara kopplad till klimat. För dig som företagare kanske den viktigaste påverkansfaktorn är digitalisering, säkerhet eller mångfald. Fundera på hur du kan ”tweaka” din affär för att minska negativ påverkan på miljö, klimat eller vilket område det kan beröra.

Summering:

• Ett gott hållbarhetsarbete bedöms inte utifrån andras antaganden – utan baseras på den interna förmågan hos ett företag att ställa krav och kontrollera efterlevnad i alla led.
• Hållbarhetsekvationen K3/U kort förenklad:
  Satsa på kompetens, jobba med krav, kontroll och uppföljning.
• Keep it simple, back to basic och börja med dig själv.

 

Mer information

Just nu driver vi en rad insatser inom området hållbarhet och kompetensförsörjning. Vill du veta mer, kontakta vår affärsutvecklare Linda Björk.

Kontakta Linda

Luleå Science Park har i och med övergången till Luleå Business Region per den 1 mars fått prioriterade områden att utveckla, med bas i de företag och verksamheter som finns i parken och de som vill etablera sig där.

Sara Json Lindmark, med en tidigare roll som affärsutvecklare, tar nu rollen som verksamhetsledare för Luleå Science Park. Prioriteringen ligger på att utveckla platsen genom att skapa en innovativ, kreativ och social infrastruktur. Målet är att attrahera talanger till parkens bolag och bygga en starkare relation till Luleå tekniska universitet och dess studenter.

“Att utveckla platser, attrahera talang och skapa win-win-case med företag har varit den röda tråden i mitt yrkesliv – från det att jag själv var företagare till att jag var chef över den publika verksamheten på Norrbottens Museum i 6 år, menar Sara Json Lindmark och fortsätter:

På en Luleå Science Park har man den stora förmånen att jobba nära kunskapsintensiva företag, forskare och studenter – så yrkesmässigt har jag hittat hem. Jag ser goda synergier att nu ingå i Luleå Business Regions team och antar utmaningen att leda och formera Luleå Science Park som en innovativ växtplats vad gäller Tech inom den gröna transformationen. Första steget är nu att rekrytera en Junior Affärsutvecklare samt stärka samarbetet med olika parter.”

Kontakta Sara:

070-648 49 69
sara@luleasciencepark.se

Tintin och Maja valde att stanna kvar i Luleå efter studietiden. Varför valde de att flytta till Luleå och vad är deras tips till företag för att få studenter att stanna kvar i Luleå?

 

Tintin Tingrot och Maja Stenström

Varför valde ni att studera på Luleå tekniska universitet?

Maja älskar att åka skidor och ville bo nära kusten för att kunna utöva fritidsintressen och valde därför att flytta till Luleå, medan Tintin redan som liten visste att Luleå var staden hon ville prova att bo i.

 

Vad gjorde ni under studietiden?

Under studietiden var Tintin var engagerad i bland annat Teknologkåren och maskinteknologsektionen. Maja var engagerad i StiL Frilufts. Majoriteten av studentlivet cirkulerar kring Porsön men både Maja och Tintin var intresserade av att lämna Porsöbubblan titt som tätt för att se mer av Luleå än bara universitetet.

 

Under första sommaren i studietiden valde Tintin att åka till sina föräldrar över sommaren. Maja sökte jobb i Luleå men fick inget besked tidigt nog och valde då att flytta till en annan stad över sommaren. Somrarna som följde valde de båda att stanna kvar i Luleå då de hittade sommarjobb som gav besked tidigt. Att stanna över sommaren rekommenderar de båda starkt för att få en annan syn av Luleå när studierna inte är i fokus. Detta bygger dock på att det finns företag som är villiga att anställa sommarjobbare och erbjuda vettiga tjänster.

 

Vad tror ni är avgörande för att studenter skulle välja att stanna kvar i Luleå? Varför stannade ni kvar?

Maja och Tintin tror att det är viktigt att få studenterna att lära känna Luleå som stad och lämna Porsöbubblan. Luleå har många styrkor så som närhet till natur och stadsliv. Tråkigt nog känner båda att man ifrågasätts varför man väljer att bo kvar i Luleå efter studietiden i stället för uppmuntran. Genom att sluta ifrågasätta tror de att det kan bidra till att fler studenter vill stanna. Maja och Tintin stannar kvar i Luleå av den enkel anledningen att de trivs och vill vara här.

 

Hur ser er drömarbetsplats ut?

Båda anser att flexibla arbetstider och att frihet under ansvar är viktigt. Maja och Tintin önskar att det finns utvecklingspotential och utmaningar i jobbet.

 

När ni fick kontakt med er arbetsgivare efter examen? Vad gjorde att ni valde det företaget?

Maja fick tips om sin första arbetsgivare genom sitt kontaktnät som hon byggt upp under studietiden och sökte därför en trainee-tjänst på företaget. Tintin sökte jobb via LinkedIn och blev rekommenderad vidare till ett annat bolag.

 

Hur får vi studenter att stanna?

Det är viktigt att fånga upp studenterna tidigt och introducera dem till Luleå och ert företag. Visa dem möjligheterna som finns i staden både under och efter studietiden. Studenter är snabblärda, intresserade, formbara och är villig att ge det extra till en arbetsplats menar Tintin och Maja. Några tips är:

• Skapa ett kontaktnät med studenter under deras studietiden, exempelvis genom studentorganisationer.
• Våga anställa sommarjobbare och erbjud exjobb.
• Ge studenter utvecklande arbetsuppgifter.
• Våga ge studenter ansvar på sommarjobbet.
• Ge studenter återkoppling kring sommarjobb i god tid.
• Kommunicera gärna en utvecklingsplan för studenten och möjligheter till fastanställning.
• Våga anställ nyexaminerade.

Sedan drygt ett år tillbaka finns Naprapatakuten och dess ägare Rickard Niia etablerade på Luleå Science Park. Att placera sig på Science Park var ett strategiskt beslut enligt Rickard. 

Hos Naprapatakuten finns förutom kiropraktikertjänster den omtalade Aquamassagen.

Auquamassagen är en massage du själv bestämmer över. Du lägger dig på britsen precis som vanligt, skillnaden här är att du ligger på britsen med kläderna på under hela massagen. Njut av 37-gradigt varmt vatten som masserar dig  från topp till tå från tre sidor samtidigt medan lyssnar på avslappnande musik.
En behandling tar cirka 15-20 minuter och motsvarar 60 minuter klassiskt massage.

Aquamassage är perfekt mot:

– långvariga stressrelaterade smärtproblem i kroppen
– Ökar effektivt blodcirkulationen, serotoninivåerna i kroppen och balanserar upp humöret igen.

– Långvarig stress

– Stressrelaterad smärta

– Fibromyalgi med ömhetsrelaterade smärtor

Mer information och kontakt med Naprapatakuten.

Serieentreprenören och numera AI- och Innovationschef på Pensionsmyndigheten, Ishtar Touailat har i dagarna besökt Luleå Science Park.

Syftet med besöket är att se över möjligheterna att upprätta ett AI-program. I programmet ska näringsliv, myndigheter, akademi och forskning samarbeta för att identifiera behov som med hjälp av ArtificielI intelligens syftar till att bygga en mer jämställd, inkluderande och säker morgondag.

Med AI-programmet vill man också bygga upp en tätare samverkan med studenter, professorer, forskare och doktorander. Genom det initiativet säkerställer man att all kompetensen och forskning kommer ut i samhället och införlivas i samhället.

Förutom att träffa representanter på Luleå tekniska universitet så är möten med andra statliga myndigheter också på agendan.

Vi får se mer av Ishtar i Luleå redan i februari då hon föreläser på Luleå Science Park inom AI, innovation och jämställdhet.

På Luleå Science Park genomför vi regelbundet företagsbesök för att möta företagen, ta del av deras utmaningar, nuläge och kompetens.

I veckan hade vi två företagsbesök på agendan. Först träffade vi Malin Correia, Hitachi Energy för intressanta samtal om elförsörjning, byggen av nya nät och kraftproduktion och sedan Tor Minde och Petter Kyösti på RISE. Där fick vi en rundtur i deras testmiljö för datacenter.

Med oss hade vi Rickard Lundmark, Vd Luleå Business Region, tillträdande ordförande för Kultur-& fritidsnämnden Evelina Rydeker och våra kommunalråd Carina Sammeli och Fredrik Hansson.

Är du intresserad av ett företagsbesök? Mejla oss via hej@luleasciencepark.se